Upplandia.se

 

Om webbplatsen | Sitemap | Kontakt

 

 

 

Start Uppland Församlingar Bilder Länkar Faktasidor Info Aktuellt i Uppland

 

Kyrka Bro

 

bro_kyrka_01

Fotot som används för att illustrera kyrkan är hämtade från Wikipedia, public domain
Fotograf: Zejo 2008


 

BRO KYRKA

 

Raä-nr:

0007-K-0001-01-0000

Upprättat av :

B.Almqvist

Datum:

1999-03-05

Vid/genom :

RAÄ

Landskap :

Uppland

Län :  

Stockholm

Kommun : 

Upplands-Bro

Socken : 

Bro

Stift :

Uppsala

Kontrakt:

Sigtuna

Pastorat

Bro

Församling :

Bro

Ort:

Bro

Ek.karta :

10I9A

Koordinater:

X= 6599830 Y = 1603150

 

 

Mer information

 

»» 

Information om Bro kyrka, från Sveriges bebyggelse 1947

 

 

 

 

Registrerade uppgifter per 2000-08-09

SKYDDSFORM, BYGGNADSKATEGORI

Skyddsform KML 4 kap 3§ uppförd före 1940
Status Församlingskyrka
Typ och belägenhet Fristående med kyrkogård

 

KORT KARAKTÄRISTIK

Bro kyrka är belägen i lantlig miljö någon kilometer sydväst om Bro samhälle ungefär halvvägs mellan Stockholm och Enköping. Kyrkan är murad av kluven gråsten med tegelbitar som skolstenar. Vapenhusets gavel, långhusets östgavel och sakristian är dock helt av tegel. Murarna formar en salkyrka med fullbrett korparti, vapenhus i söder samt sakristia i öster. Två ingångar finns, den ursprungliga i långhusets sydmur och den sekundärt upptagna i västgaveln. Mansardtaket är spånklätt. De äldsta delarna av kyrkan utgörs av långhusets murar och härrör troligen från 1100-talets slut. Ungefär ett sekel senare eller o 1300 utvidgades kyrkan mot öster med ett fullbrett korparti. I samband med en förlängning av långhuset mot väster på 1400-talet uppfördes även vapenhuset. Under samma århundrade utfördes valvslagning i olika etapper. Fragment av en grund och märken på muren samt arkeologiska utgrävningar visar att det funnits en medeltida sakristia mot norr. Denna sakristia revs i samband med att en ny uppfördes 1778 1780 vid den östra gaveln. Under slutet av samma århundrade togs nya fönster upp och befintliga vidgades. Ingången i väster upptogs. Under denna tid byggdes även mansardtaket. Läktaren byggdes 1777. Dess fältindelade målningar utfördes 1857. Vid en omfattande renovering 1914 fick kyrkan delvis ny färgsättning, ingången i väster utvidgades och nytt spåntak lades. Filip Månsson försåg koret med dekorativa kalkmålningar som dock målades över vid en ny renovering 1947. Den senaste renoveringen utfördes 1993. Ett golv av kalksten lades i koret som även fick en ny altarring. Bänkarnas sittvinkel justerades och ett nytt tegelgolv lades in vapenhuset. Exteriören ger idag ett medeltida intryck trots 1700 talstaket. I interiören harmonierar medeltid och barock. De medeltida valven täcker hela kyrkorummet, vars altarmur uppfylls av ett sällsynt vackert altarskåp från o 1520. I koret står kyrkans äldsta föremål, en dopfunt från slutet av 1100-talet. Barocken representeras i långhuset av predikstolen från 1650 och den samtida, slutna fasta bänkinredningen.

Anna-Karin Ericson 1996-06-28; reviderat av Boel Almqvist 1999-03-05.

HISTORISKA UPPGIFTER

Dominerande stilepok, exteriör Medeltid
Dominerande stilepok, interiör Barock
Medeltid
Uppförande, hela kyrkan Period/år 1100 - 1780
Uppförande, långhus Period/år 1100 - 1499
Uppförande, kor Period/år 1200 - 1349
Uppförande, sakristia Period/år 1778 - 1780
Uppförande, vapenhus Period/år 1400 - 1499
Renovering/åtgärd Arkitekt: S LEWERENTZ 1914
Arkitekt: T STUBELIUS 1914
Byggmästare: J P DAHLBERG 1914
Period/år 1770 - 1779
Period/år 1993 - 1994
Period/år 1914
Period/år 1841
Renovering/åtgärd, exteriör Period/år 1977
Renovering/åtgärd, interiör Period/år 1947

 

BYGGNADSTYP, MATERIAL OCH DEKORATION

Plantyp, församlingsrum Enskeppig
Rekonstruktion
Plantyp, altarrum Fullbrett korparti
Uppbyggnad Salkyrka
Väderstr, altarets orientering Öster
Väderstreck, kor Öster
Väderstreck, sakristia Öster
Väderstreck, vapenhus Söder
Sockel, hela kyrkan Murverk
Sockelbeklädnad, hela kyrkan Puts/putsad
Stomme/yttervägg, hela kyrkan Murverk
Stomme/yttervägg, långhus Murverk, natursten
Tegel
Stomme/yttervägg, kor Murverk, natursten
Stomme/yttervägg, sakristia Tegel
Stomme/yttervägg, vapenhus Murverk, natursten
Tegel
Fasadbeklädnad, hela kyrkan Puts/putsad
Fasadkulör Vit
Yttertak form, hela kyrkan Mansardtak
Taktäckning Spån
Golvmaterial, långhus Natursten
Trä
Golvmaterial, kor Natursten
Golvmaterial, sakristia Trä
Golvmaterial, vapenhus Tegel
Väggbekl. int, långhus Puts/putsad
Innertak form, långhus Kryssvalv
Innertak form, kor Kryssvalv
Innertak form, sakristia Kryssvalv
Plant tak
Innertak mtrl, långhus Tegel
Innertak mtrl, kor Tegel
Innertak mtrl, absid Trä
Innertak mtrl, sakristia Tegel
Innertak ytskikt, hela kyrkan Puts/putsad
Dekorationer ext, långhus Blinderingar
Dekorationer int, vapenhus Blinderingar

 

INREDNING OCH INVENTARIER

Inredning och inventarier Altarring: 1877
Altarskåp: J BORMAN 1520
Bänkinredning: 1650 - 1778
Dopfunt: 1149 - 1249
Läktare: SUNDBERG 1777 - 1857
Predikstol: 1650

 

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

Dopfunt, 1100-talets senare hälft. Mälarsandsten med ornamentik i relief. Altarskiva, medeltid. Altare, 1914. Trärelief, 1400-talets slut. Svenskt arbete. Ev. från altarskåp. Altarskåp, o 1500. Flamländskt arbete, utfört i Jan Bormans verkstad i Bryssel. Predikstol med inskriften 1650. Tillskriven Hans Hebel. Bänkinredning o 1650. Läktare 1777, ryttare Sandberg. Begravningsvapen Petter Funck, d 1694.

 

ÖVRIGA BYGGNADER

Övriga byggnader Gravkor 1886
Klockstapel, klocktorn 1700 - 1859
Inhägnader Kallmur

 

LITTERATUR OCH KÄLLOR

Boëthius, Ulf: Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län. 1980. Bonnier, Ann Catherine: Kyrkorna berättar. Uplands Kyrkor 1250-1350. 1987. Kilström, Bengt Ingmar: Bro kyrka. Upplands kyrkor 90 A. 1985. SvK, vol. 76. 1956.

Litteratur Publicerad i SvK (Volym & År) 76 - 1956

 

(Källa 12)


 

Bro kyrka ligger helt nära Husby, den forna kungsgården, och omöjligt är inte att den — eller en föregångare — från början varit tänkt som dess gårdskyrka. De äldsta delarna i kyrkan, långhusets mellersta parti, härrör från 1100-talets senare hälft. Under medeltiden vidgades den först österut, så åt väster, fick valv inslagna och ett vapenhus framför den gamla sydingången. En sakristia från ca 1300 (på korets N sida) revs 1780, då den nuvarande byggdes. Kyrkan har ett förnämligt altarskåp, bland landets bästa av flamländskt ursprung, tillverkat i Bryssel omkring 1520, troligen av den berömde bildsnidaren Jan Borman. Märklig är också dopfunten från sent 1100-tal, med flätverk, fabeldjur och andra figurer huggna i mälardalssandsten. Den vackert snidade predikstolen från 1650 har tillskrivits holsteinaren Hans Hebel.

 

Källa: Vägvisare till kulturen i Stockholms län, 1977


Dokument ändrat 2011-01-07