 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
|
|
|
Hargs bruk
Harg, 6 1/2 mantal frälse säteri (Norrharg), med 22 torp; stångjernsbruk, med 4 härdar, 2 hamnar, 3,004 1/2 Skålpund privil. smide af eget tackjern från Bennebols masugn i Bladåker, och Hilleviks i Gefleborgs län, med egen malmtillgång dels från Dannemora, dels från Björsta grufva inom socknen, och med egna kol till 2/3 af behofvet; 2 qvarnar, en såg, tegelbruk, lastplats vid viken, 2 fartyg af tillsammans 47 läster, m. m. Säteriet grundades å dels krono, dels skatte jord 1638, af Landsh. Kyle, köptes 1664 af R. R. gr. G. 0. Stenbock, som genom Machey lät anlägga bruket 1668; arfvingarne sålde godset småningom till lagman Broman o. 1709, hvilken lemnade förvaltningen åt handelshuset Weiland och Holsten. Ryssarne brände år 1719 både gård och bruk, utom flera byar i nejden; skadan återställdes under åtnjutande af frihetsår. Från 1731 blef Landsh. frih. Erik Oxenstjerna egare, bvilken betydligt ökade godset, och äfven köpte andra i orten; hans ättlingar innehafva ännu Harg, med underl. 20 l/8 mantal inom socknen, öfver 23 utom densamma, och frälseräntor af 9 1/8 mantal 9). Det mesta, jemte bruket, besittes af Hofm. frih. C. G. Oxenstjerna. Såväl jernverket som gården äro väl bebygda, till stor del af sten; vid den sednare finnas åtskilliga samlingar, äfvensom trädgård o. a. Brukets taxeningsvärde, inberäknade masugnar, qvarnar m. m. är 252,550 R:dr, säteriets 24,750, allt underlydandes inom socknen 69,525, och inom fögderiet för öfrigt 54,475 R:dr. Folknummern är inom Hargs socken 992, hvaraf 312 frälse och landtbönder; under Bennebol 327, hvaraf 235 frälsebönder och torpare, allt med hushållen inberäknade. Från 1668 till 1750 hade Hargs bruk en masugn vid Stockby. Nära Stockby-sjön ligger ofvan nämda Björsta grufva; den upptäcktes 1664, nyttjades till 1668 af Schebo, Ortala och Forssmarks jernverk, derpå till 1693 af Hargs, upptogs 1703 åter af Harg och Schebo bruks egare, men ödelades, och upptogs ännu flera gånger af Hargs bruk, ensam egare från 1740; sednast begagnas den från 1840, med ringa fördel.
Källa: Tham, Wilhelm, Beskrifning öfver Stockholms/Uppsala län, 1850
Harg Nedre bruket. Foto Nordström, Alf, 1964, Stockholms läns museum.
Anlads 1662 av greve Gustaf Stenbock. vilken några år tidigare köpt gården. Bruket utarrendades till Isak Mackey. Efter dennes död övertogs det av kommisarien Henrik Insen (Insenstierna) och slutligen av dennes måg sekreteraren Karl Broman som 1707 köpte bruket av Stenbocks arvingar Bromans söner sålde 1730 bruket till krigsrådet friherre Erik Oxenstierna, vilken 1756 gjorde gården och bruket till fideikommiss. Det ägdes sedan av släkten Oxenstierna fram till dess att friherre Karl Gabriel Oxenstiernas dotter 1873 ärvde bruket. Hon var gift med hovmarskalken friherre Karl Joakim Beck-Fries och denna släkt har sedan bruket tillhört.
Vid Hargs bruk fanns ingen masugn utan man använde sig av Stockby masugn i Hargs socken fram till mitten av 1700-talet, Bennebols masugn i Bladåkers socken från 1680-talet fram till 1884 samt från 1752 fram till 1903 Hillevik (Hille) masugn i Gästrikland.
De två vallonsmedjornas byggnader, av vilka den övre byggdes 1805, står fortfarande kvar, men den inre miljön är helt utriven. Den nedre smedjan tillbyggdes 1904 med en lancashirehärd. I slutet av 1920-talet nedlades Järntillverkningen vid bruket.
I Hargshamn hade bruket sin Järnbod. Denna uppfördes vid mitten av 1700-talet. I bodens nedre våning magasinerades stångjärnet från bruket innan det skeppades till järnvågen i Stockholm. I de övre våningarna förvarades i allmänhet sådana varor bruket införskaffat utifrån. Straxt intill Järnboden ligger en äldre byggnad som även den torde använts som Järnmagasin.
Källa och läs mer: Bruk i Uppland, Bernt Douhan, Dannemora bergslags stift., 333s, 1990
Hargs bruk
Harg
År 1719 härjades bruket av den ryska flottan och hela området brändes ned till grunden. Landshövdingen friherre Erik Oxenstierna köpte bruket 1730 och återuppbyggde det i stort sett efter den gamla anläggningsplanen med arbetarbostäderna sammanförda till regelbundna bruksgator.
Den nuvarande herrgårdsbyggnaden med flyglar, intilliggande stall m m uppfördes av Carl Oxenstierna på 1760-talet efter ritningar av Elias Kessler.
Strax norr om bruket ligger Hargs kyrka, uppförd som församlingskyrka för Hargs socken vid 1400-talets slut. Från 1514 finns ännu välbevarade kalkmålningar.
Hargs bruk Foto: Jan Eve Olsson - 1995 Bildkälla: Kulturmiljöbild från Riksantikvarieämbetet
Viktiga årtal i Hargs Bruks historia
Källa: http://www.hargsbruk.se/hargsbruk/historik.htm
Litteratur
Beck-Friis, Carl: Friherrinnan Wendela Gustava Oxenstierna, född Sparre. En uppländsk bruksfru från förra seklets början. (Upplands fornminnesförenings tidskrift. 1929/33, h. 43, s. 209-220.) Selling, Gösta: En murmästare som herrgårdsarkitekt. (Fataburen. 1934, s. 101-120.) Utredning angående rekognitionsskogarna. - Stockholm, 1919. 458 s. (Åbokommitténs betänkande. 2) Hargs bruk behandlas på s. 47-48. Dokument ändrat 2011-03-17 |
