Upplandia.se

 

Om webbplatsen | Sitemap | Kontakt

 

 

 

Start Uppland Församlingar Bilder Länkar Faktasidor Info Aktuellt i Uppland

Meny

 

 

Vi är tacksamma för alla bidrag som kan göra denna webbplats bättre!
 

Kontakta oss!

  


            Upplandia.se          


 

Hargs bruk

 

Hargs bruk, Kulturmiljöbild från Riksantikvarieämbetet, foto Jan Norrman 1993

 

Hargs bruk
Bildkälla: Kulturmiljöbild från Riksantikvarieämbetet
Fotograf: Jan Norrman, 1993-04-14

http://www.raa.se/kmb

 


 

Hargs bruk

Socken:  Harg
Härad:  Frösåker
Län:  Stockholm
Anlagd:  1668
Anläggare: Riksamiralen Gustaf Stenbock 
Verksam: 1668-1920-talet 
Huvudbruk:   ---
Allmänt:

 

Harg stämpel

 

Stångjärnsstämpel var brukens varumärke och borgar för hög och jämn kvalitet.

 

Mer information

 

»» 

Hargs socken 

 
»» 

Hargs herrgård  

   
»» 

Länkar Uppland & Järn

 
»» 

Litteratur Uppland och järn

   
»» 

Begrepp bergs- och järnbruk

   
»»  Länk Vallonbruk i Uppland 

 

 


 

Harg, 6 1/2 mantal frälse säteri (Norrharg), med 22 torp; stångjernsbruk, med 4 härdar, 2 hamnar, 3,004 1/2 Skålpund privil. smide af eget tackjern från Bennebols masugn i Bladåker, och Hilleviks i Gefleborgs län, med egen malmtillgång dels från Dannemora, dels från Björsta grufva inom socknen, och med egna kol till 2/3 af behofvet; 2 qvarnar, en såg, tegelbruk, lastplats vid viken, 2 fartyg af tillsammans 47 läster, m. m. Säteriet grundades å dels krono, dels skatte jord 1638, af Landsh. Kyle, köptes 1664 af R. R. gr. G. 0. Stenbock, som genom Machey lät anlägga bruket 1668; arfvingarne sålde godset småningom till lagman Broman o. 1709, hvilken lemnade förvaltningen åt handelshuset Weiland och Holsten. Ryssarne brände år 1719 både gård och bruk, utom flera byar i nejden; skadan återställdes under åtnjutande af frihetsår. Från 1731 blef Landsh. frih. Erik Oxenstjerna egare, bvilken betydligt ökade godset, och äfven köpte andra i orten; hans ättlingar innehafva ännu Harg, med underl. 20 l/8 mantal inom socknen, öfver 23 utom densamma, och frälseräntor af 9 1/8 mantal 9). Det mesta, jemte bruket, besittes af Hofm. frih. C. G. Oxenstjerna. Såväl jernverket som gården äro väl bebygda, till stor del af sten; vid den sednare finnas åtskilliga samlingar, äfvensom trädgård o. a. Brukets taxeningsvärde, inberäknade masugnar, qvarnar m. m. är 252,550 R:dr, säteriets 24,750, allt underlydandes inom socknen 69,525, och inom fögderiet för öfrigt 54,475 R:dr. Folknummern är inom Hargs socken 992, hvaraf 312 frälse och landtbönder; under Bennebol 327, hvaraf 235 frälsebönder och torpare, allt med hushållen inberäknade. Från 1668 till 1750 hade Hargs bruk en masugn vid Stockby. Nära Stockby-sjön ligger ofvan nämda Björsta grufva; den upptäcktes 1664, nyttjades till 1668 af Schebo, Ortala och Forssmarks jernverk, derpå till 1693 af Hargs, upptogs 1703 åter af Harg och Schebo bruks egare, men ödelades, och upptogs ännu flera gånger af Hargs bruk, ensam egare från 1740; sednast begagnas den från 1840, med ringa fördel.

 

Källa: Tham, Wilhelm, Beskrifning öfver Stockholms/Uppsala län, 1850


 

Hargs bruk

Harg Nedre bruket. Foto Nordström, Alf, 1964, Stockholms läns museum.

 

Anlads 1662 av greve Gustaf Stenbock. vilken några år tidigare köpt gården. Bruket utarrendades till Isak Mackey. Efter dennes död övertogs det av kommisarien Henrik Insen (Insenstierna) och slutligen av dennes måg sekreteraren Karl Broman som 1707 köpte bruket av Stenbocks arv­ingar Bromans söner sålde 1730 bruket till krigsrådet friherre Erik Oxenstierna, vilken 1756 gjorde gården och bruket till fideikommiss. Det ägdes sedan av släkten Oxenstierna fram till dess att friherre Karl Gabriel Oxenstiernas dotter 1873 ärvde bruket. Hon var gift med hov­marskalken friherre Karl Joakim Beck-Fries och denna släkt har sedan bruket tillhört.

 

Vid Hargs bruk fanns ingen masugn utan man använde sig av Stockby masugn i Hargs socken fram till mitten av 1700-talet, Bennebols masugn i Blad­åkers socken från 1680-talet fram till 1884 samt från 1752 fram till 1903 Hillevik (Hille) masugn i Gästrikland.

 

De två vallonsmedjornas byggnader, av vilka den övre byggdes 1805, står fortfarande kvar, men den inre miljön är helt utriven. Den nedre smedjan tillbyggdes 1904 med en lancashirehärd. I slutet av 1920-talet nedlades Järntillverkningen vid bruket.

 

I Hargshamn hade bruket sin Järnbod. Denna uppfördes vid mitten av 1700-talet. I bodens nedre våning magasinerades stångjärnet från bruket innan det skeppades till järnvågen i Stockholm. I de övre våningarna för­varades i allmänhet sådana varor bruket införskaffat utifrån. Straxt intill Järnboden ligger en äldre byggnad som även den torde använts som Järnmagasin.

 

Källa och läs mer: Bruk i Uppland, Bernt Douhan, Dannemora bergslags stift., 333s, 1990


 

Hargs bruk 

Hargs bruk
Bildkälla: Kulturmiljöbild från Riksantikvarieämbetet
Fotograf: Jan Norrman, 1993-04-14

http://www.raa.se/kmb

 

 

Harg
Egendomen skapades på 1630-talet av landshövdingen Hans Kyle. Riksamiralen Gustaf Otto Stenbock köpte gården 1664 och efter erhållet privilegium 1668 gjorde han Harg till ett av de järnbruk som grundade sin tillverkning på malm från Dannemora gruvor. Masugnarna, där tackjärnet framställdes, var förlagda till Stockby i Hargs socken fram till mitten av 1700-talet, Bennebol i Bladåkers socken från 1680-talet och fram till 1884 samt Hillevik i Gästrikland från 1752. Tackjärnet bearbetades i Harg till stångjärn som till största delen exporterades till England.


De två vallonsmedjorna, av vilka den övre byggdes 1805, står ännu välbevarade till det yttre. Den inre utrustningen är dock utriven. Den nedre smedjan blev 1904 tillbyggd med en lancashiresmedja. I slutet av 1920-talet nedlades all järntillverkning i Harg.

 

År 1719 härjades bruket av den ryska flottan och hela området brändes ned till grunden. Landshövdingen friherre Erik Oxenstierna köpte bruket 1730 och återuppbyggde det i stort sett efter den gamla anläggningsplanen med arbetarbostäderna sammanförda till regelbundna bruksgator.

 

Den nuvarande herrgårdsbyggnaden med flyglar, intilliggande stall m m uppfördes av Carl Oxenstierna på 1760-talet efter ritningar av Elias Kessler.
Hargs bruk tillhörde släkten Oxenstierna fram till 1873, då det genom gifte kom i släkten Beck-Friis ägo.

 

Strax norr om bruket ligger Hargs kyrka, uppförd som församlingskyrka för Hargs socken vid 1400-talets slut. Från 1514 finns ännu välbevarade kalkmålningar.


I övrigt präglas kyrkan av de stora ombyggnader och nyinredningar, som gjordes under 1700-talet på tillskyndan av ägarna till Hargs bruk


Källa: Vägvisare till kulturen i Uppsala län, 1979


 

Hargs bruk

Hargs bruk
Akvarell av Elias Martin från 1780-1800

Foto: Jan Eve Olsson - 1995

Bildkälla: Kulturmiljöbild från Riksantikvarieämbetet

http://www.raa.se/kmb

 

 

Viktiga årtal i Hargs Bruks historia

 

1668

Riksamiral Gustaf Otto Stenbock förvärvar Hargs Bruk och anlägger vallonhammare och tysksmideshammare.

 

1668

Stockby masugn uppföres.

 

1680

Bennebols masugn uppföres.

 

1719

Ryssarna bränner ner hela bruket utom kyrkan.

 

1730

Friherre Eric Oxenstierna förvärvar Harg och bygger åter upp bruket. Två vallonsmideshammare byggs.

 

1736

Tegelbruk anlägges.

 

1756

Hargs Bruk med tillhörande egendomar, bl.a. Christineholm omvandlas till fideikommiss, som sedan ärvs i rakt nedstigande led av äldsta son eller dotter.

 

1855

Ebba Oxenstierna gifter sig med friherren och hovmarskalken Joakim Tawast Beck-Friis.

 

1905

Järnbruket utökas med en lancashiresmedja.

 

1918

Lancashiresmidet upphör.

 

1921

Vallonsmidet upphör och stångjärnshammaren på Harg tystnar för gott. Bruket satsar istället  på sågverksdrift.

 

1962

Sågverket läggs ner.

 

1969

Fideikommisset avskaffas genom avvecklingslagen i samband med arvskifte efter den siste fideikommissarien och ombildas till aktiebolag, Hargs Egendom AB. Ett driftbolag bildas, Hargs Godsförvaltning AB.

 

1989

Hargs Egendom AB blir delägare i Hargs Hamn AB

 

1995

Norrgarns Säteri förvärvas.

 

1996

Driftbolaget byter namn till Hargs Bruk AB.

 

1997

Broby Säteri förvärvas.

 

1998

Skogsmarken till Björnö Säteri, Noor och Ridersholm förvärvas.

 

1999

Marka 6:1 förvärvas, vilket i mitten av 1700-talet skänktes som komministerboställe till Kyrkan av Eric Oxenstierna.

 

 

Källa: http://www.hargsbruk.se/hargsbruk/historik.htm


 

Litteratur

 

Beck-Friis, Carl: Friherrinnan Wendela Gustava Oxenstierna, född Sparre. En uppländsk bruksfru från förra seklets början. (Upplands fornminnesförenings tidskrift. 1929/33, h. 43, s. 209-220.)

Nordström, Alf: Bergsmän och brukspatroner. - Stockholm, 1987. 231 s. Ill. Hargs bruk och Bennebols masugn behandlas på s. 77-86.

Selling, Gösta: En murmästare som herrgårdsarkitekt. (Fataburen. 1934, s. 101-120.)

Utredning angående rekognitionsskogarna. - Stockholm, 1919. 458 s. (Åbokommitténs betänkande. 2) Hargs bruk behandlas på s. 47-48.


Dokument ändrat 2011-03-17