Upplandia.se

 

Om webbplatsen | Sitemap | Kontakt

 

 

 

Start Uppland Församlingar Bilder Länkar Faktasidor Info Aktuellt i Uppland

Meny

 

Socknar Uppsala län

Socknar Enköpings kommun

 

Vi är tacksamma för alla bidrag som kan göra denna webbplats bättre!
 

Kontakta oss!

  


            Upplandia.se          


 

Kyrka Enköpings-Näs

 

enköpings_näs_kyrka_01

Enköpings-Näs kyrka, Enköpings-Näs socken, Uppland Foto: Elowsson, Conrad


 

ENKÖPINGS-NÄS KYRKA

 

Raä-nr:

0220-K-0001-01-0000

Upprättat av :

B.Almqvist

Datum:

1999-02-15

Vid/genom :

RAÄ

Landskap :

Uppland

Län :  

Uppsala

Kommun : 

Enköping

Socken : 

Enköpings-Näs

Stift :

Uppsala

Kontrakt:

Trögd och Åsunda

Pastorat

Tillinge

Församling :

Enköpings-Näs

Ort:

Ek.karta :

11H1D

Koordinater:

X= 6605090 Y = 1568110

 

 

Mer information

 

»» 

Information om Enköpings-Näs kyrka, från Sveriges bebyggelse 1947

 

 

 

 

Registrerade uppgifter per 2000-08-09

SKYDDSFORM, BYGGNADSKATEGORI

Skyddsform KML 4 kap 3§ uppförd före 1940
Status Församlingskyrka
Typ och belägenhet Fristående med kyrkogård

 

KORT KARAKTÄRISTIK

Enköpings-Näs kyrka är belägen ungefär en mil söder om Enköping, på en stor halvö i Mälaren Den är en medeltida salkyrka med västtorn, rektangulärt långhus och långsträckt, rakt avslutat kor i öster. I norr står en vidbyggd sakristia och i söder ett vapenhus samt det s k Gyllenanckarska gravkoret från 1600-talet. Tornets karnissvängda huv med lanternin och spira härrör från första delen av 1700-talet. Övriga byggnadskroppar har plåtklädda sadeltak, förutom det sexkantiga gravkoret som står under valmat plåttak. Byggnadsmaterialet är gråsten med inslag av tegel i bl a röstena som har blinderingar på långhusets östra gavel och vapenhusets gavel. Kyrkan är putsad både ut- och invändigt. Ingången är förlagd till vapenhusets sydmur.

 

Interiören präglas av vackra medeltida stjärnvalv med ansikten i anfangen samt av altaruppsatsen och predikstolen i praktfulla barock. Kyrkan har varit rikt gynnad av adeln på de närliggande stora godsen. Här residerade välkända ätter Sparre, Oxenstierna och de Geer för att nämna några. Tornet, långhusets nordmur och en del av korets nordmur utgör de äldsta partierna och härrör från tiden omkring år 1200. Då har här stått en romansk kyrka med västtorn och ett kor, smalare än långhuset men med okänd avslutning mot öster. Troligen o 1300 revs koret. Kyrkan förlängdes åt öster. Samtidigt byggdes sakristian och erhöll en ovanligt långsträckt form med störst utsträckning i öster-väster. Under 1400-talets andra hälft breddades kyrkan åt söder så att det smalare koret här fick samma bredd som långhuset. Det tidigare koret hade varit något lägre än långhuset. Nu höjdes takets resning. Något senare, under seklets sista fjärdedel, slogs tre stjärnvalv över kyrkorummet. Delar av valvens ribbverk har en originell prägel genom att de uthuggits i form av gubbar med spretande armar. Fragment av kalkmålningar på valvanfang antyder att kyrkan varit rikt dekorerad invändigt. Under samma period som valvslagningen ägde rum, ombyggdes korgaveln och erhöll blinderingar av tegel. Samtidigt uppfördes även det tunnvälvda vapenhuset. Dess dörr från långhuset är rikt ornerad med smidesbeslag i tidens stil.

 

Kyrkan tycks ha bibehållit sin medeltida karaktär fram till 1623, då Gyllenanckerska gravkoret byggdes i söder. Koret är av tegel, har sexsidig plan, höga rundbågiga fönster och täcks av kryssvalv. Yttertaket har från början haft en högre uppbyggnad, likt ett torn. Den underjordiska gravkammaren är tunnvälvd. Under samma sekel har arbeten utförts även i kyrkorummet. Ett murparti vid predikstolen visar spår efter 1600-talsmålning i renässans. 1758-61 byggdes bänkinredningen och läktaren av en snickarmästare Schröder. Följande århundrade ändrades takresningen och erhöll dagens utseende. Kyrkan har genomgått ett antal ytterligare arbeten. 1965-års renovering innebar bl.a. att murarna spritputsades och vapenhusets blinderingar knackades fram. 1992-94 genomgick kyrkan en omfattande restaurering då bl a de medeltida dekormålningarna i rött togs fram på valvribborna.

Anna-Karin Ericson 1996-07-12; reviderat av Boel Almqvist 1999-02-15.

 

HISTORISKA UPPGIFTER

Dominerande stilepok, exteriör Medeltid
Dominerande stilepok, interiör Barock
Medeltid
Uppförande, hela kyrkan Period/år 1100 - 1632
Uppförande, långhus Period/år 1100 - 1499
Uppförande, kor Period/år 1300 - 1499
Uppförande, sakristia Period/år 1300 - 1349
Uppförande, vapenhus Period/år 1400 - 1499
Uppförande, gravkor Period/år 1623
Uppförande, torn Period/år 1100 - 1249
Renovering/åtgärd Byggmästare: SIAB 1992 - 1994
Period/år 1976
Period/år 1992 - 1994
Renovering/åtgärd, exteriör Byggmästare: E HEDMAN 1956
Period/år 1626
Period/år 1956
Renovering/åtgärd, interiör Arkitekt: S BRANDEL 1939
Period/år 1878 - 1879
Period/år 1939

 

BYGGNADSTYP, MATERIAL OCH DEKORATION

Plantyp, församlingsrum Enskeppig
Plantyp, altarrum Fullbrett korparti
Plantyp, altarvägg Rak
Uppbyggnad Salkyrka
Torntyp Västtorn
Väderstr, altarets orientering Öster
Väderstreck, gravkor Söder
Väderstreck, kor Öster
Väderstreck, sakristia Norr
Väderstreck, torn Väster
Väderstreck, vapenhus Söder
Sockel, långhus Saknas
Sockel, kor Saknas
Sockel, sakristia Saknas
Sockel, vapenhus Murverk
Sockel, gravkor Murverk
Puts/putsad
Sockel, torn Saknas
Sockelbeklädnad, vapenhus Puts/putsad
Stomme/yttervägg, hela kyrkan Murverk
Stomme/yttervägg, långhus Murverk, natursten
Murverk, tegel
Stomme/yttervägg, kor Murverk, natursten
Murverk, tegel
Stomme/yttervägg, sakristia Murverk, natursten
Murverk, tegel
Stomme/yttervägg, vapenhus Murverk, natursten
Murverk, tegel
Stomme/yttervägg, gravkor Murverk, tegel
Stomme/yttervägg, torn Murverk, natursten
Murverk, tegel
Fasadbeklädnad, hela kyrkan Puts/putsad
Fasadkulör Gul
Yttertak form, långhus Sadeltak
Yttertak form, sakristia Pulpettak
Yttertak form, vapenhus Sadeltak
Yttertak form, gravkor Valmat sadeltak
Yttertak form, torn Huv med lanternin
Spira
Taktäckning Plåt
Yttertak, kulör Svart
Väggbekl. int, hela kyrkan Puts/putsad
Innertak form, kor Stjärnvalv
Innertak form, sakristia Kryssvalv
Innertak form, vapenhus Tunnvalv
Innertak form, gravkor Kryssvalv
Innertak form, torn Plant tak
Innertak mtrl, kor Tegel
Innertak mtrl, sakristia Tegel
Innertak mtrl, vapenhus Tegel
Innertak mtrl, gravkor Tegel
Innertak mtrl, torn Trä
Innertak ytskikt, kor Puts/putsad
Innertak ytskikt, sakristia Puts/putsad
Innertak ytskikt, vapenhus Puts/putsad
Innertak ytskikt, gravkor Puts/putsad
Dekorationer ext, långhus Blinderingar
Dekorationer ext, vapenhus Blinderingar

 

INREDNING OCH INVENTARIER

Inredning och inventarier Altare: SCHRÖDER 1756
Altaruppsats: 1682
Bänkinredning: SCHRÖDER 1758 - 1992
Dopfunt: 1200 - 1299
Läktare: SCHRÖDER 1758 - 1759
Org.fasad: 1781
Predikstol: 1701

 

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

Dopfunt med uttömningshål, sandsten, o 1200 S:t Mikael, 1300-talets förra hälft, insatt i helgonskåp från 1400-talets slut. Monterat på nordmuren Altaruppsats, skänkt 1682. Okänd mästare Predikstol, uppsatt 1701. Tillverkad i Stockholm Epitafier, det äldsta utfört av Jean Erik Rehn, uppsatt 1760 över Gustaf Wulfenstierna, Hacksta.

 

ÖVRIGA BYGGNADER

Övriga byggnader Förråd, ekonomibyggnad
Gravkor
Inhägnader Häck

 

LITTERATUR OCH KÄLLOR

Bonnier, Ann Catherine: Kyrkorna berättar. Upplands Kyrkor 1250-1350. 1987. Rosell, Ingrid: Enköpings-Näs kyrka. Upplands kyrkor 163. 1974. SvK, vol. 111. 1966. Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län. utg. av Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsmuseet och Uppsala stift. 1997.

 

(Källa 12)


Dokument ändrat 2011-01-06