Upplandia.se

 

Om webbplatsen | Sitemap | Kontakt

 

 

 

Start Uppland Församlingar Bilder Länkar Faktasidor Info Aktuellt i Uppland

 

Kyrka Färentuna

 

Färentuna kyrka

Foto Hans Sandersen 2010


 

Färentuna kyrka

Raä-nr: 0022-K-0001-01-0000
Upprättat av : B ALMQVIST
Datum: 99-04-08
Vid/genom : RAÄ
Landskap/Län : Uppland Stockholm
Kommun/Socken : Ekerö FÄRENTUNA
Stift/Kontrakt: STOCKHOLM BIRKA
Pastorat/Förs.: FÄRINGSÖ FÖRSAMLING FÄRINGSÖ
Ort:
Fast.h.beteckn:
Ek.karta : 10I7B
Koordinater: X= 6587.1000 Y = 1605.1300

 

Registrerade uppgifter per 2000-08-09

SKYDDSFORM, BYGGNADSKATEGORI

Skyddsform KML 4 kap 3§ uppförd före 1940
Status Församlingskyrka
Typ och belägenhet Fristående med kyrkogård

 

KORT KARAKTÄRISTIK

Färentuna kyrka hade under medeltiden en ledande ställning bland kyrkorna på Färingsö i Mälaren nära Stockholm. Den putsade gråstenskyrkans äldsta delar byggdes under 1100-talets senare hälft med långhus och smalare absidkor (senare har långhuset förlängts mot väster och absiden rivits). Över korkvadraten byggdes samtidigt det kraftiga tornet (nuvarande takkonstruktion senare) som ger exteriören dess karaktär och som placerar kyrkan i den lilla gruppen s k östtornskyrkor. Tornets övervåningar kunde bl a fungera som sockenbornas tillflyktsplats under oroliga tider. Tidigast vid 1200-talets slut men senast under 1300-talet tillfogades sakristian i norr. Murarna är av tegel. Kring 1400-talets mitt skedde stora förändringar. Först välvdes koret och långhuset.

 

På 1440-talet och något senare utfördes kalkmålningar med både figurativa och vegetativa motiv. Långhuset förlängdes mot väster med ett fack. Nu, eventuellt tidigare enligt vissa forskare, byggdes vapenhuset framför långhusets sydportal. Dess kalkmålningar är samtida som de senare bland de ovannämnda. Från tiden o 1450 härrör även ett stort antal träskulpturer, bland vilka triumfkrucifixet bör framhävas. Under några år vid denna tid ägdes hela Färentuna socken av riksföreståndaren Karl Knutsson Bonde. Det är troligt att han står bakom mycket, kanske allt av detta som kan betraktas som en storhetstid för kyrkan. Den medeltida karaktären tycks ha bevarats fram till 1600 talets slut. 1685 överputsades målningarna. Absiden revs på 1690-talet och ersattes av en rak altarvägg. Samtidigt upptogs västportalen. 1735 fick tornet sin karnisformade huv med lanternin och spira. 1927-28 nybyggdes långhusets västra valv och dekorerades med målningar. De medeltida kalkmålningarna framtogs. 1971 inreddes en brudkammare under läktaren. Kyrkan har bevarat mycket av sin medeltida prägel. Sadeltaket är dock plåttäckt. Predikstolen härrör från 1600-talets mitt. Dess tak utfördes 1701 som ett minnesmärke över segern vid Narva. Även altaruppsatsen och den slutna bänkinredningen är från 1700-talets början.

Boel Almqvist 1999-04-08.

 

HISTORISKA UPPGIFTER

Dominerande stilepok, exteriör Medeltid
Dominerande stilepok, interiör Medeltid
Uppförande, hela kyrkan Period/år 1149 - 1499
Uppförande, långhus Period/år 1149 - 1199
Uppförande, vapenhus Period/år 1449 - 1499
Uppförande, torn Period/år 1149 - 1199
Uppförande, övrigt TORNÖVERBYGGNAD 1735
Ombyggnad, långhus Period/år 1449 - 1499
Renovering/åtgärd Arkitekt: S BRANDEL 1927 - 1928
Period/år 1927 - 1928
Renovering/åtgärd, exteriör Period/år 1969

 

BYGGNADSTYP, MATERIAL OCH DEKORATION

Plantyp, församlingsrum Enskeppig
Plantyp, altarrum Smalare kor
Plantyp, altarvägg Rak
Uppbyggnad Salkyrka
Torntyp Öster
Väderstr, altarets orientering Öster
Väderstreck, kor Öster
Väderstreck, sakristia Norr
Väderstreck, torn Öster
Väderstreck, vapenhus Söder
Sockel, hela kyrkan Saknas
Stomme/yttervägg, hela kyrkan Murverk, natursten
Murverk, tegel
Fasadbeklädnad, hela kyrkan Puts/putsad
Yttertak form, långhus Sadeltak
Yttertak form, sakristia Sadeltak
Yttertak form, vapenhus Sadeltak
Yttertak form, torn Huv med lanternin
Spira
Taktäckning Plåt
Väggbekl. int, hela kyrkan Puts/putsad
Innertak form, långhus Kryssvalv
Innertak form, kor Kryssvalv
Innertak form, sakristia Kryssvalv
Innertak form, vapenhus Tunnvalv
Innertak mtrl, hela kyrkan Tegel
Innertak ytskikt, hela kyrkan Puts/putsad
Dekorationer int, långhus Kalkmålning
Dekorationer int, kor Kalkmålning
Dekorationer int, vapenhus Kalkmålning

 

INREDNING OCH INVENTARIER

Inredning och inventarier Altaruppsats: 1701
Bänkinredning: P STRANDBERG 1726
Dopfunt: 1149 - 1199
Dopfunt: 1249 - 1299
Läktare: 1701
Predikstol: 1649 - 1701
KORBÄNK 1400 - 1499

 

ÖVRIGA BYGGNADER

Övriga byggnader Förråd, ekonomibyggnad
Stiglucka
Stiglucka
Inhägnader Kallmur

 

LITTERATUR OCH KÄLLOR

Bonnier, Ann Catherine: Kyrkorna berättar. Upplands Kyrkor 1250-1350. 1987. Färentuna kyrka. Sammanställd av kyrkorådet i Färingsö församling. 1995. SvK, vol. 73. 1954. Tuulse, Armin: Färentuna kyrka. Upplands kyrkor 62. 1954.
Litteratur Publicerad i SvK (Volym & År) 73 - 1954
Reviderat av A-K ERICSON 1996-08-23

 

(Källa 11)


 

Denna kyrka hör till de få som byggts med torn i öster över koret, troligen en influens från Sigtuna-kyrkorna. Den ursprungliga kyrkan, som torde ha uppförts under 1100- talets andra hälft, hade en absid vid koret (riven 1690) och ett kortare långhus; den västligaste traven tillkom kring mitten av 1400-talet. Något tidigare välvdes kyrkan och mot slutet av seklet byggde man vapenhus. Sakristia fanns sedan ca 1300. Muralmålningarna är från olika perioder. Äldst, från 1440-talet, är den om Ärentunaskolan erinrande dekoren i långhusets Ö traveer och på triumfbågen, medan målningarna i korvalv och vapenhus är bortåt halvseklet yngre. Särskilt de frodiga fantasierna i vapenhuset kom senare att räknas som en styggelse och 1685 kalkades allting vitt. Dekoren togs åter fram då kyrkan restaurerades 1927. Bland övriga sevärdheter märks vacker medeltida träskulptur och en rikt sirad predikstol från 1650-talet, kompletterad 1701 med ett unikt ljudtak, som symboliserar Karl X I I: s seger vid Narva.

 

Källa: Vägvisare till kulturen i Stockholms län, 1977


Dokument ändrat 2010-09-04