 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
|
|
|
Revelsta
Foto Peter Rosencrantz 2011
Refvelsta, belägen vid vestra stranden af den derefter uppkallade sjön, på sluttningen af en höjd, på hvilken äfven kyrkan ligger, består af 2 mantal frälse säteri, 1/2 m. rå och rör, 1/2 frälse, utom underlydande 4 1/2 m. i denna socken, 8 7/16 i de nästgränsande; är ett gammalt herresäte, som tillhört bland andra slägterna Sparre omkring 1360, Bonde 1410, Wase, hvaribland drotset Christer Nilsson, som här blef tillfångatagen af Carl Knutsons utskickade; sedermera slägten Bjelke på 1500-talet, o. a.; i nyare tider en Rålamb omkring 1750, Benzelstjerna, Engeström, i hvilken sistnämda familjs ego det ännu är.
Källa: Tham, Wilhelm, Beskrifning öfver Westerås län, 1849
Refvelsta i Vestmanlands län. Herregård i Altuna sn, Simtuna hd, vid den af Örsundaån genomflutna lilla Refvelstasjön. Omfattar R. 3 mtl, Altunaby 3 ½, Dräfle 2, Eneby 1, Göksbo ¼ och Lan ¼, tills. 10 mtl, tax. 172,000 kr.; i Frösthults sn: Ekeborg (Brunnby, Ekeby och Skensta) tills. 6 mtl, tax. 87,600 kr. eller alt 259,600 kr. Egendomen är fideikommiss och innehafves af grefve Engeström.
Källa: Rosenberg - Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige 1882-1883
Revelsta Gård, Altuna, från gårdssidan", 1921, Fotograf Alinder, John, Upplandsmuseet.
Göksbo med Revelsta Postadr.: Altuna. Tel. 8. Areal å Göksbo: Total 166 har, därav 131 åker, 35 skog; å Revelsta: Total 518 har, därav 238 åker, 280 skog. Tax.-v. å Göksbo 43.000, å Revelsta 163.000. Jordart: Lera. Skogsbest.: Barrskog. Djurbesättn.: 10 hästar, 60 kor, 10 svin.
Huvudbyggnaden å Revelsta stammar från 1700-talet, restaur. 1920. Den har en våning samt är av reveterat trä. Ekonomibyggnaderna äro uppf. år 1890. Göksbo är numera huvudgården till den grevliga ätten von Engströms fideikommisskomplex i Uppland. Det omfattar förutom Göksbo och Revelsta även Lahn i Altuna socken och Ekeborg i Frösthults socken. Fideikommissets sammanlagda areal är 1.300 har, varav 625 utgöres av åker.
Godsets anor sträcka sig ända till 1300-talet. Bland dess ägare märka vi medlemmar av ätterna Tre Rosor, Ulf, Bielke, Vasa, Gyllenstierna, Duwall, Rålamb m. fl. År 1791 gjordes godset till fideikommiss av statssekreteraren Mathias Benzelstierna till förmån för systersonen Lars von Engeström. Äg.: Greve Stefan Maria Anton Benzelstierna von Engeström f. 30/11 1895. Son till greve Stanislaus Edmund Zdzislav Anton Lars Benzelstierna von Engeström, död 32, o. h. h. Anna Pelagia von Zablocka, död 28. Gift 20/8 33 med Edit von Knorring f. 7/9 1899. Barn: Karin Dagmar Elisabet Stefansdotter f. 20/9 35.
Källa: Svenska Gods och Gårdar, XI, Västmanlandslän, 1940
Revelsta, är ett gods och fideikommiss i Altuna socken i Enköpings kommun sydvästra Uppland.
Revelsta, som ligger cirka 5 kilometer norr om Fjärdhundra, har anor från 1300-talet ochn har ägts av bland andra släkterna Bielke, Rålamb och von Engeström.
Revelsta är sedan 1791 ett fideikommiss inom släkten von Engeström och består förutom Refvelsta även av gårdarna Göksbo och Ekeborg.
Revelsta är känt från historien främst för det överfall som skedde här 1439 då Karl Knutsson (Bonde)s styrkor överföll och tillfångatog Krister Nilsson (Vasa).
Det beryktade överfallet ägde troligen rum den 13 januari 1439 (tjugonde dag Knut). Det har skildrats både i Karlskrönikan och i Chronica regni Gothorum.
Refvelsta är omnämnt i skriftliga källor för första gången på 1300-talet. Gården har bland annat ägts inom släkterna Bielke, Vasa, Rålamb och Benzelstierna. Namnet sägs härstamma från kung Rolf Krakes son Refil.
Refvelsta torde vara mest känt i historien för den maktkamp som skedde här under 1300-talet. Släkterna Vasa och Bonde stred om makten i riket, och en januarinatt 1439 blev Gustav Vasas farfars far Krister Nilsson Vasa överfallen på Refvelsta. Ett flertal av hans män dog i striden, hans hustru skadades och själv spärrades han in i den s.k. Vasakällaren som finns kvar än idag.
Enligt legenden skall det ha funnits ett medeltida slott på Refvelsta som brändes ner av dalkarlarna på 1500-talet då ägaren hette Thure Eriksson Bielke. Bakgrunden skall ha varit att Thure opponerade sig emot Gustav Vasa under den s.k. klockefejden då kungamakten beskattade landet hårt. När Thure sedermera svor trohet åt kungen kände sig dalkarlarna svikna och svarade då med att bränna ner gården. Under restaureringen av Vasakällaren har lämningar vilket indikerar en större brand hittats. Den nuvarande huvudbyggnaden på Refvelsta är uppförd under 1700-talet på äldre grunder. Enligt sägnen finns det även en underjordisk gång från Refvelsta ner till Refvelstasjön.
År 1791 stiftade Mathias Benzelstierna ett flertal fideikommiss för sina systersöner.
(Övriga gods som Lars syskon ägde var Kiplingeberg,Lina, Österby, Grönsöö,Närlinge och Vrå). Utrikesminister Lars von Engeström var den avgörande maktfaktorn för att Karl XIV Johan kom på tronen i Sverige. Under sin diplomatiska bana träffade han sin stora kärlek i Polen, och sina sista år levde han på sin hustrus gods Jankowice i Polen. Lars förvärvade även gården Alster i Värmland, en gård som hans dotter senare ärvde.
Släkten von Engeström bodde sedan större delen av 1800-talet i Polen där de kämpade för Polens självständighet gentemot Ryssland, Preussen och Österrike. (trots att familjen var svenska medborgare). En av familjemedlemmarna dog så sent som 1892 i en duell för att försvara Polens ära mot de ockuperande makterna. När släkten flyttar tillbaka till Sverige för gott under 1800-talets slut så är det en av godsets gårdar, Göksbo som blir familjens bostad.
Där uppförde änkegrevinnan Olga von Engeström en huvudbyggnad 1887 som sedan dess varit bostad för huvudmannen i släkten. (Bild finns på första sidan.)
På Göksbo finns ett parkområde uppfört i nationalromantisk stil med en runsten, stigar och gator med fornnordiska namn uthuggna i stenar. I parken finns även en katolsk utomhuskyrka och vissa exotiska växter.
Ägarlängd Nils Jonsson (Refvelsta-ätten) 1345-51 Christer Nilsson Wasa, till 1439
Ägarlängd sedan fideikommisset stiftades av Mathias Benzelstierna: (årtal anger den period då personen varit innehavare av fideikommisset) Utrikesminister greve Lars von Engeström 1791 - 1826
Godset omfattar cirka 1400 hektar och består av gårdarna Refvelsta, Göksbo och Ekeborg.
Källa: Refvelsta Fideikommiss http://www.refvelsta.se/
Revelsta Herrgård Revelsta har ett påfallande läge i södra delen av den branta höjdsträckningen som höjer sig drygt 30 meter rakt upp från Örsundaån. Den norra delen av den imponerande kullen upptas av Altuna kyrka och kyrkby. Från Revelsta har man en vidsträckt utsikt över Revelstasjön och Örsundaåns dalgång som söderut bildar en trång passage mellan Frustigen och Berga.
Gårdens odlade marker sträcker sig från Altuna bys ägor i norr, utmed Örsundaån till Berga ägor. Ett sammanhängande skogsskifte sträcker sig västerut in i Frustigens skogsmarker och gränsar här till Mälby, Råby och Lundby skogsskiften.
Möjligen kan man för Revelstas del ana samband bakåt till en förhistorisk stormannabesittning eller administrativ stödjepunkt. Den fysiska närheten till den Tuna-enhet som sedermera uppgått i kyrkbyn är tankeväckande.
Revelsta nämns i källorna första gången år 1345. Då ägdes Revelsta av frälsemannen väpnaren Nils Magnusson. Endast 65 år tidigare hade frälsets rättigheter reglerats i Alsnö stadgar.
Att Revelsta varit en mycket viktig plats i bygden råder det ingen tvekan om. Under 1400-talets första hälft bodde här Riksdrotsen Christer Nilsson (stamfader för Vasaätten) som hade Torstuna och Simtuna härader i förläning. Bland senare ägare finns medlemmar ur ätterna Tre Rosor, Ulf, Bielke, Gyllenstierna, Duwall, Rålamb m fl. År 1791 gjordes godset till fideikomiss av stadssekreteraren Mathias Benzelstierna till förmån för systersonen Lars von Engeström, inom vilken ätt det fortfarande innehas.
Vid mitten av 1700-talet hade Revelsta, förutom fem torp på sina ägor, flera frälsehemman insprängda i byar i såväl Altuna socken som Frösthults och Simtuna socknar. Sedermera nämns hela Ekeborg och Lahn som tillhörande fideikomisset och under 1800-talet även Göksbo och flera hemman i Altuna by. Revelsta är bygdens största godsbildning.
Gårdens torplägenheter utökades ytterliggare under 1800-talet och gavs ofta namn efter den syssla torparen hade på godset. Efter skogspartiet Frustigens östra sida låg flera av torpen med namn som Blänkebo (torparen höll gårdens rustning i skick, Skräddarbo, Kocksbo, Rensnidarbo (sadelmakare) och Fiskartorpet (fisket i Revelstasjön beskrevs under 1700-talet som mycket gott). Vid Kuskbo strax norr om Fröslunda bodde godsets kusk. Idag är alla dessa torp rivna men husgrunder och fruktträd vittnar fortfarande om de gamla torpmiljöerna. Ett av torpen, Blänkebo, har emellertid räddats genom flyttning och finns sedan 1916 uppfört i en naturskön södersluttning i anslutning till Revelsta gård.
Huvudbyggnaden på Revelsta (Revelsta 1:1, 2:1, 3:1) är uppfört på 1700-talet, ev innehållande rester av en 1600-talsbyggnad. Byggnaden är uppförd av timmer i en våning som reveterats med puts och står på en stabil huggen stengrund. Byggnaden täcks av ett valmat sadeltak klätt med tegel. Huvudfasaden är symmetriskt uppställd med fyra fönsteraxlar, ett utskjutande mittparti med tympanonfält omslutande ett rundfönster samt två exakt lika skorstenar. Verandan och sidoingången är resultat av senare tillbyggnader.
Gårdens äldsta byggnad torde vara den ruin som ligger strax söder om manbyggnaden. Byggnaden har haft en kvadratisk plan och en murad källarvåning med korsvalv och centralställd murpelare. Eventuellt kan detta ha utgjort grunden för ett borgtorn, en slags kombinerad försvars- och bostadsbyggnad under den oroliga medeltiden och i så fall vara det ”fasta hus” som traditionen förlägger till Revelsta. På denna grund har man under senare århundraden uppfört en stor timrad fatabur, vilken brann ned 1953. Även de gamla tegelvalven förstördes vid eldsvådan men källarvåningens stenmurar med rester av tegelvalven finns fortfarande kvar.
En välbevarad medeltida källare är den s k Vasakällaren, med en 1600-tals överbyggnad av timmer, som ligger något norr om manbyggnaden. Även här består yttermurarna av gråsten och invändigt har s k kryssvalv slagits med tegel. Överbyggnaden är uppförd i knuttimmersteknik och rödfärgad. Ekonomibyggnaderna, däribland ett ståtligt magasin samt en stenladugård, är uppförda under 1800-talets slut.
Sammanfattningsvis kan sägas att Revelsta som traktens äldsta frälsegods med nästan direkt anknytning till Alsnö stadgar 1280 och med flera från medeltiden och framåt intressanta byggnader besitter ett mycket högt kulturhistoriskt värde.
Källa: Från Mälarvik Till Skogsbygd, Landsbygdens kulturmiljöer i Enköpings kommun, Dan Thunman, 1993 s.63-65 Dokument ändrat 2012-02-09 |
