 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
|
|
|
Risberga
Risberga gård, Östuna socken, Foto okänd, år okänt, Upplandsmuseet
Risberga, ö. vid norra vägen, 2 m. frälse säteri med qvarn och såg, har tillhört slägten Winblad o. 1659, sednare, kring midten af 1700-talet, domprosten Molins arfvingar, sonen prof. Meldercreutz och mågen R. R. frih. Stjernstedt, derpå Stjernstedt ensam, hvilkens slägt ännu 1849 innehade det, med tillh. 1 1/4 m. inom socknen, nära 2 i Husby.
Risberga i Stockholms län. Herregård i Östuna sn, Långhundra hd; 2 mtl, tax. 70,000 kr., qvarn och såg 5,000 kr.
Källa: Rosenberg - Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige 1882-1883
Risbergs Postadr.: Knivsta. Tel. 16 östuna. Areal: Total 500 har, därav 111 åker samt skog. Tax.-v. 124.000. Jordart: Mullfattig lera, lättare lera samt mulljord på sjöbotten. Skogsbest.: Barrsk. Manbyggn. uppf. 1777, tilib. 1802, restaur. 1933. Ekonomibyggn. uppf.: Ladug. o. loge 1933-34, övr. i början av 1800-talet. 6 hästar, 6 unghästar, 1 hingst, 40 kor, 20 ungdj•, 2 tjurar, 2 svin, 7 får, 100 höns. Gården till släkten 1797. Äg.: Baron Johan W. Stjernstedt f. 1865. Son till August Stjernstedt o. h. h. Terse f. Nyberg. Gift 1900 med Elsa f. Almgren. Barn: Ellen, Lennart, Olof, Lars. Äg.: F. d. domänintendent, f. d. riksdagsman, landstingsman, ordf. i komm.-nämnd. Kommendör av Vasaorden.
Källa: Svenska Gods och Gårdar, XI, Stockholms län, 1938
Risbergas förste kände ägare är Eskil Skiaelge, som levde i slutet av 1200-talet. Drottning Kristina förlänade 1654 gården till kungl. sekreteraren Johan Wijnbladh. Enligt Åkerhielm reducerades Risberga 1680 till Kronan, men synes sedan åter ha kommit till släkten Wijnbladh. År 1722 förvärvade domprosten i Uppsala Laurent Molin gården från överstelöjtnant Olof Wijnbladh för 31.200 daler kopparmynt, och härigenom kom Risberga i den nuvarande släktens ägo. Domprost Molin, som var född 1657, avled året efter det han köpt egendomen, och denna övertogs av hans tre barn, vilka 1719 adlats med namnet Meldercreutz. Äldste sonen, kapten Johan Meldercreutz, avled redan 1726, och därefter innehades Risberga av de två andra arvingarna på så sätt, att dottern Jacobina, gift med riksrådet friherre Carl Johan Stiernstedt, ägde 1/3 och sonen, professor Jonas Meldercreutz, 2/3. Den sistnämnde övertog från 1771 även systerns del och var ensam ägare till sin död 1785. Jonas Meldercreutz uppförde på Risberga en ny huvudbyggnad av "malmtimmer". Dottern Jacobina Sophia, gift med överstelöjtnant Abraham Torn&hjelm, sålde 1797 egendomen till löjtnant Lars Wilhelm Stiernstedt (1775-1831). Dennes maka i andra giftet, Louise von Hofsten, överlevde honom i 24 år till 1855, då släktgården övergick till yngste sonen Edvard August Stiernstedt (1828-1909). Egendomen övertogs av sonen Johan Lars Wilhelm Stiernstedt (1865-1947), vilken betecknats som "den förste bonden" på Risberga. Under sitt långa liv hann denne med både att av fädernegården skapa ett mönstergillt, tidsenligt jordbruk och att som en verklig klockarfar dra försorg om bygdens angelägenheter. Han överlät 1942 Risberga till sonen Lennart Stiernstedt och dennes maka. Areal: 512 ha, 115 åker, 397 skog m. m. Tax. 192.600 (140.900, 51.700). Ägare: Friherre Lennart o. Margit Stiernstedt; barn: Katarina, Inger, Lars-Johan, Therse.
Källa: Sveriges Bebyggelse, Stockholms län del III, 1952
Risberga Gården, som är känd sedan medeltiden, gavs 1654 i förläning till kungl. sekreteraren Johan Wijnblad, som bebyggde den ståndsmässigt till säteri. Gården reducerades 1680 men återkom till släkten Wijnblad. Från denna släkt kommer löjtnanten och arkitekten Carl Wijnblad, som är född och uppvuxen på Risberga.
Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes till en våning av Johan Mendelcreutz 1778. 1802 lät Lars W. Stiernstedt bygga på det äldre huset med ytterligare en våning, varvid byggnaden erhöll sitt nuvarande utseende. Huvudbyggnaden har åt trädgården ett utskjutande salsparti i två våningar med fronton. Fasaden är panelad och målad vitgrå. Byggnaden är mycket välbevarad såväl exteriört som interiört.
Mittemot huvudbyggnaden ligger stallet med portlider till den kringbyggda uthusdelen. Väster därom står ett timrat magasin i tre våningar och i sluttningen ned mot Lillån ligger "Brunnsbyggningen", tidigare rättarbostad och senare arbetarbostad. Stallet, magasinet och "Brunnsbyggningen" är samtliga uppförda vid 1800-talets början.
Risberga utgör en kulturhistoriskt mycket intressant miljö, vilken innehåller ett flertal välbevarade och värdefulla byggnader.
Källa: Kulturhistorisk bebyggelseinventering i Uppsala kommun 1977-80
Carl Wijnblad (1705-1768) Arkitekten och löjtnanten Carl Wijnblad är född och uppvuxen på Risberga gård i Östuna socken. Wijnblad tillhörde inte tidens stora namn inom arkitekturen, men som författare av ett stort antal mönsterritningar till herrgårdar har han haft ett väsentligt inflytande över det sena 1700-talets herrgårdsbyggande.
Hans största och mest kända verk utkom 1755 " Ritningar på fyratio Wåningshus Af sten, och Trettio af Träd ..." I " Tilökning af Generalplaner til tio sätesgårdar, förestälte uti 11 kopparstucken med deras förklaring...", tryckt 1765, behandlar Wijnblad nio gårdar inom Lagga och östuna socknar.
Endast i tre fall torde Wijnblads "generalplaner" legat till grund för gestaltandet av gårdsanläggningen, nämligen Kvallsta, Valloxsäby och Väppeby. Kvallsta ägdes sedan 1745 av Wijnblad själv och huvudbyggnaden på denna gård är den enda byggnad som med säkerhet kan sägas vara uppförd efter ritningar av hans hand.
Källa: Kulturhistorisk bebyggelseinventering i Uppsala kommun 1977-80 Dokument ändrat 2012-02-05 |
