 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
|
|
|
Rungarn
Flygfoto över Rungarns säteri 1952 No 3, Fotograf Flygtrafik AB, Upplandsmuseet
Rungarn, s. v. vid Ginningen, 2 mantal frälse säteri, gammalt herresäte, har tillhört under medeltiden slägten Baner, som ock skref sig dertill långt inpå 1600-talet, ehuru godset genom gifte åtminstone tillika tillhörde Wasa-familjen o. 1500, likaledes slägterna Månesköld och Silfversparre i sednare hälften af 16:de seklet, och under det 17:de. År 1717 såldes det af en Silfversparre till Lagman Wattrang, innehades af hans slägt ännu 1825, och egdes 1849 af Braunerbjelm, med underl. 5 7/12, mantal inom socknen, och räntan af 1 m. frälse skatte.
Källa: Tham, Wilhelm, Beskrifning öfver Stockholms län, 1850
Rungarn. Fideikommissegendom i Bladåkers sn, Närdinghundra hd, Stockholms län, nära sjön Ginningen. Godset omfattar i Bladåkers sn: R. 2 mtl, Bladåkerby 3 5/6, Ignesta ½, Ola ¾ och Sundsgärdet ½, tills. 7 7/12 mtl, tax. 199,700 kr., qvarn och såg tax. 300 kr.; i Knutby sn: Björkö 4 1/6 mtl, Gränsta 1, Söderby 1 och Åsby 1 1/6, tills. 7 1/3 mtl, tax. 139,500 kr.; i Faringe sn: Berga ½ mtl, Ekeby 1, Gardtbol ¼, Kyrkobyn 1 ½, Näset ½, Rycklinge 3, Sursta 1 ½, Täby ½, lsunda 2 och Österbol ¾, tills. 11 ½ mtl, tax. 145,500 kr.; i Almunge sn: St. Väsby 2 mtl, Björkby 1 2/3, Gulltorp ¼, Todinge ¼ och Tomteby 1, tills. 5 1/6 mtl, tax.100,600 kr.; i Börstils sn: frälseräntor 3,785 kr.; i Hargs sn: frälseräntor 11,355 kr., eller alt 600,740 kr. (Innehafvare hr Braunerhielm.)
Källa: Rosenberg - Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige 1882-1883
Rungarn Postadr.: Knutby. Tel. (arrendatorn): 4 Bladåker. Areal: 407,44 har åker. Jordart: Dy- o. torvjord, lera o. lermylla. Djurbesättn.: c:a 25 hästar, c:a 160 nötkreatur, svin till husbehov. Åkerarealen är delv. täckdikad. Traktordrift. Egendomens huvudbyggnad är en ståtlig byggnad av sten i två våningar med ett högre mittparti. Till densamma höra två flyglar. Byggnaden uppfördes på 1740- till 1750-talen i stället för en äldre, som förstörts vid eldsvåda, av lagman Karl Wattrang och hans son, kammarherre K. G. ',Vattrang, men sitt nuvarande utseende har den erhållit genom en restaurering 1914. Flyglarna äro äldre. Ekonomibyggnaderna äro uppförda omkr. 1880 och senare renoverade. Slottet omgives av trädgård och park. Godsets historia går tillbaka till senare delen av 1400-talet, då det ägdes av riksrådet Eskil Isaksson Baner och efter honom av hans son, Knut Eskilsson Baner, ett av offren för Stockholms blodbad. Egendomen torde under 1500-talet ha varit i Vasaättens ägo, men i början på 1600-talet finna vi, att det genom gifte kommit till Johan Jakob Månesköld, som dog 1613, och vars ättlingar innehade gården ända till 1696. År 1717 inköptes Rungarn av lagman Karl Wattrang, som gjorde gården till fideikommiss. År 1827 övergingo emellertid de wattrangska fideikommissegendomarna till ätten Brannerhjelm, som innehade egendomen ända till 1914, då den inköptes av Gimo-Österby A.-B. Till egendomen hörde då de underlydande gårdarna Sandemar, Björkö, Väsby m. fl. Äg.: Gimo-Österby Bruks A.-B. Arr.: Gustaf Ericsson. Gift 15 med Erika f. Lindberg. Arr.: Brukar egendomen sedan 1922, arrenderar även gårdarna Bladåkersby och Åkersholm, vilka brukas i sambruk med Rungarn.
Källa: Svenska Gods och Gårdar, XI, Stockholms län, 1938
Rungarns ståtliga corps-de-logi med sina båda flyglar är en symmetrisk anläggning och ligger vackert inbäddad i grönska. — Flygfoto Lilljeqvist. AB Flygtrafik, Stockholm. Bildkälla: Sveriges Bebyggelse, Stockholms län del I, 1951
Rungarn
Källa: Sveriges Bebyggelse, Stockholms län del I, 1951
Från Knutbyvägen leder en lång rak allé fram till Rungarns gård, som ligger omgiven av ett lummigt herrgårdslandskap, strax norr om sjön Söder-Giningen. Dalgången öster om gården upptas av öppna åkermarker som delvis är uppsplittrade av större och mindre skogsbackar och hagmarker. Skogsbryn och hagar är bevuxna med ädellövskog, vilket ger en tilltalande landskapsbild. Området avgränsas mot väster av ett barrskogsbevuxet skogsområde och mot söder övergår området i de omväxlande strandpartierna kring Söder-Giningen. I den nordvästra viken ligger sjöns avlopp mot Norr Giningen.
Kring Rungarns gård finns ett stort antal fornlämningar som i huvudsak utgörs av omfattande järnåldersgravfält. Dessa är belägna i de mer höglänta skogsbackarna och hagmarkerna söder och norr om gårdsbebyggelsen. Den starka koncentrationen av fornlämningar antyder att det redan under järnåldern fanns en etablerad bosättning invid Söder-Giningens vattendrag. Gravfälten har utgjort bygravfält till den numera försvunna byn Rungarn, som under 1600-talet inlemmades i säteribildningen.
Rungarn är omtalat som säteri redan under medeltiden. Under senare delen av 1400-talet framträder ätten Banär som innehavare av sätesgården. I slutet av 1500-talet övergår egendomen i Johan Carlson Måneskölds ägo för att därefter innehas av ätten Månesköld under hela 1600-talet. Under 1600-talets första decennier utökades godset då gårdarna i Västra Rungarn och Sundsgärdet inlades i säteriet. 1717 köpte lagmannen Carl Wattrang godset och av sina omfattande egendomar instiftade han 1738 ett fideikommiss med Rungarn som huvudgård. 1827 övergick fideikommisset till släkten Braunerhjelm, i vars ägo det var fram till 1914, då fideikommisset upplöstes och Rungarn förvärvades av Gimo-Österby AB.
1746 härjades Rungarns gård av eldsvåda. Efter denna brand påbörjade Carl Wattrang uppförandet av den nuvarande huvudbyggnaden, som stod färdig 1747. Enligt en inskrift ovan salsdörren fullbordade sonen Carl Gustaf Wattrang anläggningen, medvilket bl.a. borde avses de två tillhörande flygelbyggnaderna. Den ännu mycket välbevarade herrgårdsanläggningen har en väl bibehållen 1700-talskaraktär.
Huvudbyggnaden är en god representant för rokokotidens arkitektur. Det tvåvåninga tegelhuset har ljusa slätputsade fasader med vita lisener och byggnadens mittparti markeras av en frontespis. Taket är valmat och täckt med falsad plåt. Huvudbyggnaden flankeras av två identiska, parställda bostadsflyglar med tegeltäckta, brutna tak och gulputsade fasader. Flygelbyggnaderna är med all sannolikhet samtida med huvudbyggnaden. En vacker, smidd herrgårdsgrind finns vid infarten till parken som omger mangården. På en höjd nordväst om mangården ligger de stora ekonomibyggnaderna från 1800-talets slut. Den faluröda ladugården är uppförd i restimmerkonstruktion medan det vitputsade stallet är byggt i sten. I sluttningen strax nedanför ligger två välbevarade magasinsbyggnader från skilda tider. Det stora rödfärgade magasinet här rör från 1800-talets slut och det intillliggande reveterade, vitputsade magasinet med brutet tak år byggt 1821.
Från magasinsbyggnaderna slingrar sig en mindre väg fram till en skogsbacke där en stor arbetarbostad står. Det faluröda, locklistpanelade huset, som är ovanligt långsträckt, inrymmer flera bostäder. 1 skogsområdet väster om gården ligger torpet Björklund med en småskalig, faluröd bebyggelse som bevarar en äldre karaktär. Rungarns gård är av stort kulturhistoriskt intresse, dels för den synnerligen välbevarade huvudbyggnaden med tillhörande flyglar från 1700-talets första hälft, dels för att den för trakten, genom tiderna, så betydelsefulla storgården ännu i sin helhet bevarar en mycket typisk herrgårdsanläggning med alla de inslag som karaktäriserar en herrgårdsmiljö.
Källa: Almunge - Knutby kommundel samt Stavby och Tuna socknar
Rungarn, herrgård i Bladåkers församling i östra delen av Uppsala kommun. Herrgårdens huvudbyggnad är från 1750-talet. Själva gården är känd sedan 1400-talets slut.
Källa: Wikipedia
Dokument ändrat 2012-02-12 |
