Upplandia.se

 

Om webbplatsen | Sitemap | Kontakt

 

 

 

Start Uppland Församlingar Bilder Länkar Faktasidor Info Aktuellt i Uppland

Meny

 

 

Vi är tacksamma för alla bidrag som kan göra denna webbplats bättre!
 

Kontakta oss!

  


            Upplandia.se          


 

Vasa gård

 


 

Skepptuna - Vasa

Vykort Skepptuna - Vasa (Vasaättens stamgods). 1905.

 


Socken:  Skepptuna
Kommun:  Sigtuna
Län:  Stockholm
Koordinater:
RT90
2.5 gon V 
X, 6621420
Y, 1626455 
Anlagd: 
Anläggare:
Allmänt:    

 

Wasa, s. v., 3 mantal frälse säteri, anses af somliga ha varit Wasafamiljens stamgods, men ingen af densamma synes ha skrifvit sig som herre dertill; det förekommer sedermera som Kungsgård, men tillhörde under 1600-talet ätten Oxenstjerna, 1700 och ännu 1741 Lejonhufvud, dernäst Falkenberg, 1772 Bergenstråle och Liljehorn, sednare Liljehorn ensam, 1825 och 1849 v. Francken, med underl. 1 1/2, m.; slägten eger inom socknen ännu 1 mantal.

 

Tham, Wilhelm, Beskrifning öfver Stockholms län, 1850


 

Vasa i Stockholms län. Herregård i Skepptuna sn, Seminghundra hd. Egendomen omfattar V. 3 mtl, Herresta 1/3, Kogsta ½ och Lättsta ½, tills. 4 1/3 mtl, tax. 72,500 kr., Vasa qvarn 1,750 kr. - Vasa 2 mtl, eges af Upsala akademi. - Gustaf I:s slägt egde på 1400-talet detta gods.

 

Källa: Rosenberg - Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige 1882-1883


 

Skepptuna - Tingslunda Wasa Gård 1936

Vykort Skepptuna - Tingslunda Wasa Gård 1936

 

Vasa

Postadr.: Närtuna. Tel. 9 Skepptuna.

Areal: Total 252 har, därav 135 åker, 117 skog o. hagm. Tax.-v. 111.700.

Jordart: Mellanstyv lerjord. Skogsbest.: Barrsk.

Djurbesättn.: 6 hästar, 2 unghästar, 28 kor, 20 ungdj., 4 svin, 30 höns. Traktordrift. Arealen delv. rör-dikad.

Sedan den gamla huvudbyggnaden från 1700-talet, ett tvåvånings trähus, nedbrunnit år 1926, användes numera den ena av de båda kvarstående flyglarna som huvudbyggnad. Denna är restaurerad 1928. Eko­nomibyggnaderna äro uppförda omkring 1850. Till gården hör trädgård och park. I den senare märkes ett monument över amiral Lilliehorn, vilken begick självmord år 1822 och är begraven här.

 

Under början av 1400-talet tillhörde egendomen riksdrotsen Kristian Niklisson Vasa, död 1442. Efter honom kom hans son och hans båda sonsöner, bisko­pen Kettil Karlsson och dennes broder Erik Karlsson. Under 1500-talet blev Vasa kronoegendom. Det kom längre fram åter i enskild ägo och tillhörde i början av 1700-talet ätterna Oxenstierna, Leijonhufvud och Falkenberg. I början av 1800-talet var det förenat med Lindholmens gård och tillhörde sålunda den ovan­nämnde olycklige G. A. Lilliehorn. Bland ägare under den därpå följande tiden märkas hovmarskalken A. F. von Francken, död 1828, godsägaren A. M. Kindvallsson till 1879 och C. J. Hersberg 1879-1917, då egend. tillträddes av godsägarna David o. Josef Köhler, vilka år 1928 försålde godset till godsäg. Karl Janzon. Efter dennes död 1931 innehade stbh. egendomen till år 1937, då den övertogs av nuv. äg.

 

Äg.: Carl Birger Janzon f. 13/1 04. Son till Carl Janzon o. h. h. Jenny f. Douhan. Gift 31 med Siri Maria Karlsson f. 7/4 10. Barn : Birgit f. 22/3 32.

Äg.: Medl. av B. F. o. R. L. F. Genomgått Väddö folkhögskola o. lantmannaskola 1924-26.

 

Källa: Svenska Gods och Gårdar, XI, Stockholms län, 1938


 

Vasa 3:1 mfl, Vasa säteri
Skepptuna: 238 ha, 126 åker, 112 skog m.
Tax. 141.600 (123.600, 18.000). Till släkten 1928, förvärvad 1937. Trä, 1700-talet, 2 läg., 8 rum, 2 kök, 2 hallar, käll. Rest. o. mod. 1928. El, v, avl, cv, vv, wc, badr. Arb.bost., trä, 1700-talet, 4 läg., 6 rum, 4 kök. Omb. 1940. El, v, avl. 2 bost.hus, trä, omkr. 1890, om 2 rum, 1 kök. Ekonomibyggn., trä, omkr. 1850, för 10 hästar o. 68 nötkr.
- Lantbr. Birger o. Siri Janzon; barn: Birgit, Barbro, Kjell.


Källa: Sveriges Bebyggelse, Stockholms län del III, 1952


 

Gården ägdes i början av 1400-talet av en anfader till Gustav Vasa, som tagit sitt släktnamn härifrån. Senare var Vasa en by med tre gårdar, på 1600-talet i Bangirarnas ägo, som före 1674 bebyggde byn till säteri. Det är ovisst om det var denna eller en senare huvudbyggnad som brann ned på 1920-talet. Flyglarna kan möjligen gå tillbaka till 1700-tal.

 

Källa: Vägvisare till kulturen i Stockholms län, 1977, Alf Nordström


Dokument ändrat 2012-02-18