Upplandia.se

 

Om webbplatsen | Sitemap | Kontakt

 

 

 

Start Uppland Församlingar Bilder Länkar Faktasidor Info Aktuellt i Uppland

 

Uppland - Järn

 

 

Här hittar ni länkar till Uppländska järnbruk, vallonbruk, gruvor samt järnhantering i allmänhet.


Uppdaterad:

 2011-03-04

Länkarna kontrollerade:

 2010-09-29

   

En av våra 66 bästa länkar får en glad gubbe:

100gul


 

»  Bruk och järnhantering, allmänt

»  Speciella orter

 


 

Bruk och järnhantering, allmänt

Beskrivning

Begrepp bergs- och järnbruk

Internsida på Upplandia.se

Bruksorter i Sverige 

Wikipedia 

Fyra bruk  Historia Karlholm Strömsberg Söderfors Ullfors beställ guider

Gerts brukssida

Gert Forsströms brukssida - privat hemsida med bruksinfo En kort beskrivning av några bruk med anknytning till mig.

Strömsberg Karlholm Ullfors Lövstabruk Söderfors. Strömsberg - några minnen från bruket.

Gruvor i Uppland

Wikipedia

Gruvor och bruk i Norrtälje kommun  Industrihistoria i Norrtälje kommun.  
Jernbruk i Focus  På denna sajt är tanken att vi försöker hitta de järnbruk och de personer som framgångsrikt - under flera sekler sett till att Sverige gått ifrån att vara ett U-land till att vara ett I-land. Vår ambition är att vi kan hitta något från alla bruk i Sverige.  
Jernkontorets bibliotek 

Jernkontorets bibliotek har blivit en central punkt för litteratur inom s k bergs- och brukshistoria. Alla aspekter på detta ämnesområde täcks in, dvs allt ifrån ekonomisk och social historia till teknikhistoria.

 

I biblioteket finns också omfattande bildsamlingar med cirka 6 000 bilder av svenska järnbruk och gruvor samt en porträttsamling innehållande cirka 7 000 porträtt och biografica av personer med anknytning till svensk bergshantering.

Järnbruksrelaterade yrken med förklaringar.

Sammanställning och redigering: Per Ax:son Hambrunger, Stockholm 2003.

http://www.vallon.se/

Karta över Vallonbruk i Uppland

www.bokauppland.se

Kongl. Maj:ts Förnyade Hammar-Smeds- Ordning 1766

Mästerswen och en Smedsdräng, eller ock, då Mästaren förestår twå Härdar, 2:ne Mästerswenner och en Smedsdräng för den Härd, der Mästaren sielf icke smider: ...

Jernkontoret

PDF-ikon

Kultur i Uppland 

Artiklar av hög kvalité av Kristina Berglund och Claes-Henric Siven där många handlar om bruk och gruvor.

PDF-ikon

Leufsta bruksarkiv

Leufsta Bruksarkiv är ett lokalhistoriskt arkiv som ligger i Lövstabruk, norra Uppland. Här förvaras bruksarkiv från de flesta av de norduppländska järnbruken, såsom Leufsta bruk, Österby bruk och Gimo bruk. Här förvaras även företagsarkiv med koppling till bruksföretagen, samt föreningsarkiv, byarkiv och personarkiv med koppling till Lövstabruk. Det sammanlagda beståndet består av ca 500 hyllmeter arkivmaterial från 35 arkivbildare. Vår huvuduppgift är att vårda, tillhandahålla och levandegöra arkivmaterialet i syfte att främja lokalhistorisk forskning.

Roslagen.se -Bruken

Roslagens välbevarade vallonbruk berättar unik industrihistoria. Här fanns alla naturtillgångar när järnbruken kom till på 1600-talet. Vallonerna värvades hit för sin yrkesskicklighet och stångjärnet från vallonbruken blev världsledande.

Svenska järnbruk

Wikipedia

Sällskapet Vallonättlingar 

Sällskapet Vallonättlingar bildades 1938. Dess syfte är att sprida kännedom om vallonernas insatser i vårt lands ekonomiska och kulturella liv och att stödja forskningen på detta område.

Tekniska museet, gruvan, specialdel om gruvhantering

Gå ner i Gruvan – eller åk ner med gruvhissen – och se hur man arbetade i gruvor förr i tiden. I museets gruvutställning visas hur gruvarbetet förändrats genom historien – från äldsta tid fram till idag.

Tekniska museet, järnhantering, svenskt järn och stål

Följ järnets historia i Sverige! Hur man bröt järnmalm och arbetade i smedjan, hur järnet behandlades i masugnen och hur man framställer stål idag.

Vallonbruken i Uppland

Wikipedia

Vallonbruken i Uppland - turistinfo och evenemang

Att besöka ett vallonbruk är att göra en resa tillbaka i tiden, samtidigt som moderna människor och företag bor och verkar i bruken. Några av Sveriges ledande industrier driver verksamhet i de gamla miljöerna. vallonbruken.nu

 

 

Speciella orter

Beskrivning

Bennebols bruk

I Bennebols masugn tillverkades tackjärn 1683-1884. Det var tillgången till orörd skog, fallet i Rörsjöån mellan Rörsjön och Norrsjön samt goda vattenvägar som lockade riksamiral Stenbock att bygga en masugn i Bennebol.

www.knutby.nu

Bennebols bruk

I Bennebols masugn tillverkades tackjärn 1683-1884. Det var tillgången på orörd skog, fallet i Rörsjöån mellan Rörsjön och Norrsjön, samt goda vattenvägar som lockade riksamiral Stenbock att bygge en masugn i Bennebol. www.bennebolsbruk.se

Bennebols bruk - besökskarta   

http://web.vallonbruken.nu

PDF-ikon 

Berkinge bruk - besökskarta 

http://web.vallonbruken.nu

PDF-ikon  

Dannemora gruvas historia

Dannemora genom 500 år.

Dannemora gruva - besökskarta  

http://web.vallonbruken.nu

PDF-ikon  

Edsbro bruk och masugn Masugnen i Edsbro bruk anlades av ägaren till Skebo bruk. Från början låg brukets masugn i Skebo bruk men efter att den hade brunnit lät man uppföra en ny masugn i Edsbro 1686.
www.norrtalje.se 
Edsbro bruk och masugn -besökskarta 

http://web.vallonbruken.nu

PDF-ikon 

Forsmarks bruk

Forsmark ligger ca en mil nordväst om Östhammar och tillhör de mer kända järnbruken i Uppland. Under 1500-talet anlades här ett kronobruk med främst en tackjärnsproduktion baserad på malm från Dannemora gruvor. År 1624 arrenderades Forsmark ut till bland andra Gerard de Besche och Peter Rochet, vilka sedermera övertog bruket. Familjen de Besche ägde det sedan fram till år 1735. Under 1600-talet blev Forsmark ett fullskaligt bruk med moderna och effektiva anläggningar. Nya metoder infördes i tillverkningsprocessen, främst genom vallonernas ankomst till landet. Länsstyrelsen Uppsala

Gimo bruk

Gimo bruk, ca 4,5 mil nordost om Uppsala, räknar sin historia från år 1615. Då anlade Kronan en hytta här. Efter en tid utarrenderades verksamheten till Willem de Besche och Louis de Geer. Den sistnämnde fick sedan han adlats, tillstånd att inköpa sina arrenderade bruk Gimo, Österby och Lövsta. Under de Geers ledning utvecklades anläggningen i Gimo till ett järnbruk med både masugn och hammare. Den de Geerska släkten kom att äga bruket till 1756, då det förvärvades av affärsmännen John Jennings och Robert Finlay. Länsstyrelsen Uppsala

Gimo bruk - besökskarta  

http://web.vallonbruken.nu

PDF-ikon  

Grafitgruvan i Håtuna

Grafitgruvan i Håtuna och den betydelse brytningen hade under andra världskriget kan vara värd att uppmärksamma. Här finns en av landets få kända grafitfyndigheter. Skällstagruvan, som den kallas i Bergmästarämbetets skrifter, är en av de viktiga grafitreserverna i landet. Allt svenskt behov av grafit importerades när detta avsnitt ursprungligen skrevs. Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Gruvarbetartorpet Gryttjom i Dannemora

Torpet har tillhört Dannemora gruvor och varit bostad för två gruvarbetarfamiljer. Det ligger i skogskanten invid en äldre sträckning av vägen mellan Dannemora och Örbyhus. Söder om torpet finns ett äldre odlingsstråk - Hypersbolet - med småbruten åkermark. Länsstyrelsen Uppsala

Gruvlaven vid Dannemora gruvor

Gruvlaven är 72 meter hög och innehåller hisschakt för två bergskipar förutom personhiss, f d vattenmagasin för Österbybruk och Dannemora samt mindre lokaler för reparationsarbeten mm. Länsstyrelsen Uppsala

Herrängsfältet

Ända sedan slutet av 1500-talet har gruvdrift pågått i Herräng. Vid Kuggvass i Häverö socken bröts järnmalm. Namnet ska ha angett att koggar från den tyska Hansan lade till vid platsen. Under 1600-talet ägdes området, som nu hette Kuggvassängen, av Ortala bruk i Väddö socken. Senare kom Schebo bruk att äga gruvfältet. På en karta från 1754 över gruvorna inom Kuggvass, finns namnet Herräng angivet.

Järnboden i Harg

Egendomen skapades på 1630-talet av landshövding Hans Kyle. Gustaf Otto Stenbock köpte gården 1668 och fick fyra år senare privilegium att anlägga ett järnbruk. Malmen till Hargs Bruk togs från Dannemora och Björsta gruvor. Masugnarna var förlagda till Stockby i Harg (till 1700-talets mitt), till Bennebol i Bladåker (från 1680-talet till 1884) och till Hillevik i Gästrikland (från 1752). I Harg bearbetades tackjärnet till stångjärn.

Karlholms bruk

1735 utökade man med en stångjärnshammare i smedjan vilket var ett viktigt steg i utvecklingen för det unga bruket. Klockstapeln vid dammen och i nära anslutning till de gamla smedsbostäderna stod färdig 1739 och var mycket viktig för smederna, den ringde vid arbetets början och slut men även på söndagarna för brukskapellets räkning.

Karlholms bruk Lacashiresmedjan  Länstyrelsen kulturminnen. 
Karlholmsbruk - besökskarta  

http://web.vallonbruken.nu

PDF-ikon  

Lacashiresmedjan i Karlholms bruk

I Karlholm, ca fyra mil nordost om Tierp, anlades åren 1727-28 ett järnbruk av ägaren till Lövsta bruk, Charles de Geer. Till det nya bruket, som uppkallades efter sin grundare, flyttades en masugn från Lövsta. Karlholm utvecklades så småningom till ett fullskaligt bruk med början år 1735, då en stångjärnshammare flyttades hit från Hillebola bruk. Det var en typisk vallonsmedja, som redan år 1748 ersattes av en hammare för plåt- och knippjärnssmide, sedermera enbart plåtsmide. År 1808 lades plåtsmidet ned och stångjärnssmidet infördes åter, då en hammare överflyttades från Lövsta. Länsstyrelsen Uppsala

Lövsta bruk

Lövsta ligger ca 2,5 mil öster om Tierp och är Upplands mest kända järnbruk. Järnhanteringen inleddes i Lövsta på 1500-talet i liten skala. Verksamheten utvecklades dock kraftigt, sedan Louis de Geer inköpt bruket 1643. Lövsta kom att bli det största uppländska järnbruket och utgöra centrum i de Geers bruksimperium. Länsstyrelsen Uppsala

Lövsta bruk

Antikvarisk kontroll ombyggnad dammslutor.

www.upplandsmuseet.se/
PDF-ikon

Lövsta bruk 

I Olands härad och Öster-Lövsta socken ligger Lövstabruk som en ännu glimmande spegel av 1700-talets idealsamhälle.
Den blivande Gustav III skrev 1768 till sin mor drottning Lovisa Ulrika: «Jag vågar säga, att min kära mor ingenting sett av Sverige, om hon inte ser Leufstad».
Statens fastighetsverk
PDF-ikon

Lövstabruk - besökskarta   

http://web.vallonbruken.nu

PDF-ikon   

Nordschaktlaven vid Dannemora gruvor

Ända fram till 1800-talets mitt skedde all uppfodring i gruvorna i Dannemora med hjälp av s k hästvindor. Dessa ersattes successivt av ångdrivna spel med tunnor där malmen hissades upp ur gruvschakten. I början av 1900-talet ersattes även tunnorna med hissar som placerades i uppfodringstorn. Länsstyrelsen Uppsala

Norra maskin vid Dannemora gruvur

Under 1800-talets andra hälft kom ångmaskiner succesivt till användning för drift av länspumpar och uppfodringsverk i de många gruvschakten i Dannemora. Maskinerna var placerade i mindre s k spelhus, vilka senare i sin tur ersattes av större anläggningar som betjänade flera schakt via sinnrika stånggångsledningar. Länsstyrelsen Uppsala

Norrtälje -  Faktoriet

Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning inom fastigheterna Faktoriet 2 och 4, RAÄ 42:1, Norrtälje socken och kommun, Uppland
Stockholms läns museum

PDF-ikon 

Ortala bruk och Ortala by  

Väddö kyrka och socken, Ortala bruk och Ortala by.

Stockholms läns museum 

Ramhälls gruva

I Ramhäll tränger sig slyn på, naturen håller sakta men säkert på att återta tidigare förlorad mark. I Ramhäll mitt i Uppland hade tidigare funnits gruvor men under brinnande krig 1943 så började Stora Kopparberg bygga denna för sin tid moderna gruva.

Rånäs bruk - besökskarta 

http://web.vallonbruken.nu

PDF-ikon 

Skebobruks Museum

Ett av Upplands äldsta järnbruk. En hytta för järntillverkning omtalas redan 1444. Detta är det äldsta säkra belägget på medeltida bruksrörelse  i Uppland. 1622 anlades en stångjärnshammare. På 1680-talet kom vallonerna till Skebo med sin tillverkningsteknik och därmed blev bruket ett vallonbruk. 1686 flyttades masugnen till Edsbro, medan smidet stannade kvar  i Skebo. Ett ståltrådsdrageri anlades 1765, ett valsverk 1815. Skebo var under 1800-talet Roslagens största arbetsplats med flera hundra anställda. Bruket gick i konkurs 1924. Från bruksrörelsens tid återstår bl.a. bruksgatan med flerfamiljshus, herrgården från 1770, magasin, orangeri och ytterligare många byggnader.

Skebobruk - besökskarta  

http://web.vallonbruken.nu

PDF-ikon  

Strömsbergs bruk - besöksinfo, om stiftelsen och historik

Strömsbergs Bruk- Upplands vita pärla. Sot, rök och buller präglade bruket en gång i tiden, numera är den en stilla oas.Tämnaråns glittrande vatten binder samman industribyggnaderna, herrgården, bostäderna och jordbruket i landets enda vallonbruk med järnbrukets alla delar bevarande.

Strömsbergs bruk - besökskarta 

http://web.vallonbruken.nu

PDF-ikon 

Söderfors bruk

Söderfors ligger vid Dalälven ca två mil nordväst om Tierp. I förhållande till övriga uppländska järnbruk startade verksamheten i Söderfors sent. Bruket fick inte sina privilegier förrän 1676 och skulle då enbart tillverka ankare åt flottan. Söderfors ankarbruk anlades av Claes Depken, sedermera adlad Anckarström, som var en framgångsrik man inom järnhanteringen i Gästrikland och norra Uppland. Länsstyrelsen Uppsala

Söderfors bruk - besökskarta 

http://web.vallonbruken.nu

PDF-ikon

Tobo bruk

Tobo bruk var vid slutet av 1600-talet ett av Upplands mer betydande genom en omfattande tackjärnstillverkning. Sin storhetstid hade bruket under 1800-talet då man stod för hela Lövstafideikommissets  tackjärnsbehov. Tobo är idag det enda uppländska bruk där den ursprungliga 1600-tals karaktären kan upplevas genom de oregelbundna bruksgatorna och den asymmetriska planen. Tierps kommun

Tobo bruk - besökskarta  

http://web.vallonbruken.nu

PDF-ikon 

Tobo bruk, Se Morfars farfars far - och jag Del 2 Bruket.
Som sitt sista stora projekt före pensioneringen gjorde SVT:s Clary Jansson en upptäcktsresa, som många svenskar kan känna igen sig i. I fem fristående dokumentärer låter hon tittarna följa med genom bygder, epoker och arkiv till ett helt annat Sverige än dagens.
SVT play 

Triewalds maskinhus vid Dannemora gruvor

Ett ständig problem vid gruvbrytningen i Dannemora var att få bort vatten som trängde in i gruvschakten. Till en början öste man för hand och hissade upp vattnet i tunnor med handspel, som med tiden ersattes med hästvindor. Senare löste man problemet genom byggandet av den s k konstgången. Vid Karmdammen uppfördes år 1679 ett stort vattenhjul som drev en 1,5 km lång stånggång som överförde kraft till vattenpumpar i gruvschakten. Länsstyrelsen Uppsala

Ullfors bruk  (Se sida 5/6)
Stora delar av Ullfors bruksmiljö finns kvar än idag. Miljön är mycket välbevarad och ligger vackert i landskapet.
Flera av byggnaderna har öppnats som museer. Detta är ett resultat av den aktiva ULLFORS-gruppen
- en ideell förening med medlemmar från trakten som sedan 1995 verkar för bevarande av bruket.
Kultur i Uppland
PDF-ikon 
Ullfors bruk - besökskarta 

http://web.vallonbruken.nu

PDF-ikon 

Ullfors-gruppen  Vid årsskiftet 1995/1996 bildades den ideella föreningen Ullfors-gruppen, med ändamål att bevara och levandegöra Ullfors bruksby. 

Utö Gruvor

Utö Gruvor är förmodligen de äldsta i Sverige där man började  bryta järnmalm redan på 1100-talet. Utö Hembygdsförening

Vattholma bruk - besökskarta 

http://web.vallonbruken.nu

PDF-ikon 

Vira bruk

Wira bruk grundades på 1630-talet som landets första klingsmedja. Här smiddes med kungligt privilegium merparten av den svenska arméns värjor och andra hugg-och stickvapen. Sin glansperiod hade Wira under Karl XI och Karl XII. De sista 175 åren, sedan privilegierna upphört, smiddes liar, yxor, knivar och andra bruksartiklar. Bruket var vid liv fram till 1948,då den siste wirasmeden gick ur tiden.I mitten av 1960-talet restaurerades bruket och 1970 flyttade konstsmeden Curt Wägerth sin verksamhet hit.Då öppnades även muséet och kaffestugan. Wira är idag en vacker och levande bruksmiljö. 

Vira bruk

Vira bruk (äldre stavning Wira bruk), småort och f.d. järnbruk i Österåkers kommun, Uppland (Stockholms län). Vira, som ligger ca 25 km söder om Norrtälje, anlades omkring år 1630 av Clas Larsson Fleming. På Vira bruk tillverkades med kungligt ensamprivilegium större delen av den svenska arméns värjor och andra hugg-och stickvapen. Wikipedia

Västlands bruk

Västlands bruk anlades 1612 som ett så kallat kronobruk. År 1633 arrenderade kronan ut bruket till enskilda bruksägare som till exempel Welam Vervier. Han köpte senare hela bruket och utvecklade det till ett av Upplands största järnbruk. Från mitten av 1600-talet till dags dato har Västlands bruk och Strömsbergs bruk haft gemensam ägare. Wikipedia

Älvkarleö bruks historia  Grundadaes under åren 1659-1662. Järnframställning av primitivare slag förekom dock avsevärt tidigare här som på andra håll i landet.
Öhn som platsen kallades på den tiden var inte mycket befolkad. Det talas om några få hemman, en skvaltkvarn och ett vrakhus för laxfångst. 

Österby bruk

Österby bruk ligger ca 2,5 mil väster om Östhammar och endast någon kilometer från gruvorna i Dannemora. Under medeltiden var Österby en utgård till godset Örby, sedermera Örbyhus. På 1500-talet kom järnbrytningen med säkerhet igång i Dannemora och i Österby anlades tidigt en hytta. Under Gustav Vasas tid drogs Österby in till Kronan och en mer organiserad järnbruksrörelse kunde byggas upp. På 1620-talet utarrenderades kronobruken och såldes så småningom. År 1643 köptes Österby av Louis de Geer, som inledde familjen de Geers ca hundra år långa ägotid på Österby. Länsstyrelsen Uppsala

Österbybruk - besökskarta  

Besökskarta

http://web.vallonbruken.nu

PDF-ikon  


 

Dokument ändrat 2011-03-19