Upplandia.se

 

Om webbplatsen | Sitemap | Kontakt

 

 

 

Start Uppland Församlingar Bilder Länkar Faktasidor Info Aktuellt i Uppland

 

Sollentuna kommun

 

Sollentuna kommunvapen


 

 Sollentuna kommun

Län Stockholms län
Landskap Uppland
Domsaga Attunda domsaga
Centralort Sollentuna (del av tätorten Stockholm)
Kommunkod 0163
 
Folkmängd
 • Totalt 34:e av 290
62 097 invånare

 

Areal 282:a av 290
 • Totalareal 56,16 km²
 • Landareal 52,94 km²
 • Vattenareal 3,22 km²

 

Befolkningstäthet
 • Totalt 8:e av 290
1 173 invånare/km²

 

Webbplats www.sollentuna.se


Sollentuna kommun är en kommun i Stockholms län. Kommunförvaltningen är belägen i Tureberg (En del av tätorten Stockholm)

 

Kommunen gränsar (i medurs ordning söder ifrån) till Sundbybergs, Stockholms, Järfälla, Upplands Väsby, Täby, Danderyds och Solna kommuner.


Administrativ historik
Sollentuna kommun har inte delats eller lagts samman med någon annan kommun i samband med de omfattande kommunreformerna på 1950- och 1970-talen. Den omfattar i princip gamla Sollentuna socken, som inrättades som landskommun år 1863, med undantag av smärre gränsändringar.

 

År 1929 bildades i kommunen Norrvikens municipalsamhälle. Detta upphörde 1944 när Sollentuna blev köping, vilket den var fram till kommunreformen 1971.

 

Historia
Storhög strax sydost om Sollentuna stationDe första spåren efter människor är stenyxor som dateras till 3000-talet f.Kr. På 500-talet f.Kr. kom de första permanenta bosättningarna.

 

Vid slutet av 1800-talet var Sollentuna en jordbruksbygd där den största delen av befolkningen på cirka 1 150 invånare ägnade sig åt jord- eller skogsbruk. Bygdens marker och gårdar ägdes till största del av familjen Rudbeck.

 

Samhället förändrades då kommunikationerna förbättras, bland annat genom att norra stambanan byggdes genom Sollentuna. Den första järnvägsstationen blev den i Rotebro som stod färdig 1866.

 

En mindre hållplats för tågen byggdes även i Tureberg, den utvecklas till station år 1900. Även arbetstillfällen förändrades då flera industrier flyttade in i Sollentuna, bland annat en sprängämnesfabrik och en jästfabrik.

 

Under 1900-talet början styckades de gamla herrgårdarnas mark upp och såldes som villatomter, något som sätter fart på villabyggandet. Mellan 1906 och 1910 byggs 114 villor i det nya samhället Norrviken vilket leder till att kommundelen får sin egen järnvägsstation. Samma utveckling skedde i kommundelarna Rotebro och Tureberg.

 

(Källa 2)


 

Historia i Sollentunas kommundelar


De historiska lämningarna bjuder på många spännande berättelser och upplevelser. Gör en historisk resa i Sollentunas kommundelar.
Järnvägarnas utbyggnad under andra delen av 1800-talet och under 1900-talet var en viktig förutsättning för tillkomsten av dagens Sollentuna. 1866 byggdes järnväg mellan Stockholm och Uppsala. En stor händelse i bygdens liv. Rotebro Järnvägsstation var till en början den enda stationen i Sollentuna men efter påtryckningar från invånare i andra kommundelar byggdes även stationer i Norrviken och Tureberg

 

Tureberg
Turebergs gård, med namn efter Thure Gustaf Rudbeck på Edsberg säteri, är sedan länge borta. Kvar lever namnet på den kommundel där Sollentuna centrum, kommunhuset, mässan, Rättscentrum, Sollentunavallen och andra centrala funktioner ligger.

 

Norrviken
Norrviken, samhället väster om sjön med samma namn, växte fram med början 1906. Norrviken indelas i Norrvikens Centrum, Klockaregården samt Brunkebergsåsen. Pampiga sekelskiftesvillor ligger utmed Brunkebergsåsen.

 

Viby
Viby gård har förhistoriska anor vilket märks inte minst i Ekbacken. Där ligger ett stort gravfält under mäktiga ekar i sluttningen ned mot sjön Ravalen. På våren lyser marken av vitsippor. Viby indelas i Viby Gård, Lilla Viby, Östra Viby, Södra Viby och Kista. Gården Kista försvann på 1960-talet då E4:an byggdes.

 

Rotebro
Rotebro järnvägsstation var till en början den enda stationen i Sollentuna längs den järnväg som byggdes mellan Stockholm och Uppsala 1866. Rotebro delas in i Rotebro Centrum, Rotsunda, Rotsunda gård, Gillbo, Gillberga och Rotebro industriområde.

 

Häggvik
Häggvik har namn efter J. A. O. Häggberg, vid sekelskiftet 1900 ägare till Väderholmens gård och den som började stycka området till tomter. På den nu försvunna Skälby gårds marker finns idag en trivsam blandning av flerbostadshus, radhus och villor.

 

Edsberg
Edsberg delas in i Edsbergs Centrum, Östra Edsberg, Kvarnskogen, Landsnora, Edsbacka, Edsängen, Edsbergs Sportfält, Rösjön och Väsjön. 10 000 år i Sollentuna
"Från då till nu" eller "Hur Sollentuna uppsteg ur havet och blev en stockholmsförort".

 

10 000 år i Sollentuna
 
"Från då till nu" eller "Hur Sollentuna uppsteg ur havet och blev en stockholmsförort".
För länge sedan
För ca 10 000 år sedan drar sig inlandsisen tillbaka, här finns inget annat än vatten. Först för 8 000 år sedan reser sig de första bergspartierna över vattenytan. Ännu finns här ingen möjlighet till bosättning. Under stenåldern, för ca 5 000 år sedan, sticker våra högsta berg upp som öar i skärgården. Fiskare och jägare färdas hit med båtar. Det händer att de tappar redskap i vattnet. Flera tusen år senare hittas några av deras stenyxor som alltså är de äldsta beläggen för mänsklig aktivitet i vårt område.

 

Landhöjningen pågår kontinuerligt, sakta reser sig allt större delar av Sollentuna. Vid övergången mellan bronsålder och järnålder för ca 2 500 år sedan finns här så mycket betesmark att boskapsskötare slår sig ned. De börjar snart även att odla marken och blir de första sollentunaborna. På höjder och bergsknallar lämnar de minnesmärken efter sig, ensamliggande rösen över sina döda.

 

Under den äldre järnåldern (500 f Kr. - 500 e Kr.) koloniseras allt större landområden och under den yngre järnåldern (500-1050 e Kr.) kan Sollentuna sägas bli fullt utbyggt med ca 17 gårdar. Då lever och verkar ca 150 personer här. Från denna period finns många lämningar, framför allt gravar, bevarade. Idag finns ca 2 000 kända fornlämningar i vår kommun som därmed är en av Sveriges absolut fornlämningstätaste.

 

Kyrka, strider, gods och gårdar

Vid slutet av 1100-talet uppförs en kyrka på gården Tunas mark. För att skilja detta Tuna från de många övriga läggs förledet ”Sollenda” till. Det betyder troligen träsk- och sumpmarkslandet och ger en god föreställning om hur terrängen var beskaffad. Vid edet mellan Edsviken och Norrviken möts landsvägar och sjöleder vilket får till följd att där uppstår en marknadsplats som under en tid konkurrerar med Stockholm. Edsbacka marknad lever kvar ända in på 1860-talet.

Under medeltiden växer flera av gårdarna till byar. På byarnas utmarker anläggs torpställen. Kristendomen har nu tagit över helt. Flera gårdar doneras till kyrkan av stormän som vill säkra en plats himlen. Runt år 1500 är kyrkan därför en av de största markägarna. Medeltiden är en många gånger orolig tid. Sverige, Norge och Danmark ligger tidvis i krig och under lång tid är man förenad i kalmarunionen. Unionen innebär inte att oroligheterna upphör. Inbördesstrider, där svenskar och danskar deltar på bägge sidor är vanliga.

 

Vid Rotsunda samlar Sten Sture d. ä. en här här år 1471 varpå han tågar mot Stockholm för att besegra Kristian I. Kung Hans, på vars sida bland annat upplänningarna strider, besegrar en svensk bondehär i och kring Edsån, söder om Rotsunda skans. Platsen kallas därefter för Jutekärret. Den oroliga tiden i Sollentunas historia tar slut efter att Gustav Vasa samlat en här med dalkarlar, upplänningar m fl i Rotebro. Med den driver han konkurrenterna på flykten och tågar mot Stockholm 1521.

 

Under reformationen dras mycket av kyrkans egendom in till staten. När den statliga förvaltningen under 1600-talet expanderar och centraliseras till Stockholm, växer en stor grupp av ämbetsmän fram. Den består främst av adelsmän som sedan tidigare är vana vid ett lantligt liv. De finner storstaden Stockholm med sin smuts och stank olämplig ur bostadssynpunkt och söker sig till de vackra omgivningarna. Om man uppför ett ståndsmässigt bostadshus på en gård befrias man dessutom från skatt, sk sätesfrihet.

 

Följden blir att så gott som hela Sollentuna övergår i adelns ägo. I Sollentuna anläggs flera säterier; Gillberga, Sollentunaholm, Viby, Edsberg och Hersby. Två överlever 1600-talet; Sollentunaholm och Edsberg. Dessa dominerar under ca 250 år hela samhället. Så gott som all mark i Sollentuna ägs av de två säterierna och brukas av arrendebönder, torpare och statare. Under 1700- och 1800-talen läggs ny mark under plogen, flera nya torp byggs. Från 1772 till år 1900 ökar folkmängden från 796 till 1 290 personer.

 

Villastäder och egnahem

Runt sekelskiftet 1900 ökar Stockholms befolkning dramatiskt med en oerhörd trångboddhet som följd. För att råda bot på bostadsproblemen och hejda utvandringen till USA uppmuntrar myndigheterna byggandet av villastäder, trädgårdsstäder och egnahemsområden. Sollentuna bebyggs dels med villastäder, dels med egnahemsområden. Till den tidiga och omfattande utbyggnaden bidrar den goda pendlingsmöjlighet som norra stambanan medför. De flesta egnahem har stora tomter med fruktträd, köksträdgård och möjlighet att hålla gris och höns. Även villornas tomter är stora men inte lika produktivt inriktade.

 

Flerbostadshus och centrumanläggningar

Vid nyåret 1943/44 tar Sollentuna steget från landskommun till köping. Vid andra världskrigets slut 1945 råder återigen stor bostadsbrist. Bostadsbyggandet har så gott som legat nere under sex år. I Sollentuna bestämmer sig politikerna för att bygga flerbostadshus samtidigt som villakaraktären även i framtiden skall dominera. Genom stora markförvärv och bildandet av Sollentunahem kan byggandet sätta igång i slutet av 1940-talet. I rask takt uppförs flerbostadsbebyggelse i Häggvik, Rotsunda, Helenelund, m. fl. områden. Folkmängden är 1952 uppe i 19 616 personer. Första steget i förvandlingen från idylliska lantliga villastäder till modern förortskommun är taget.

 


Från 1950-talet och framåt byggs alltfler radhus, flerbostadshus och kommundelscentrum. Dessutom uppförs ett antal miljonprogramsområden. Tidigare ansågs dessa områden vara enformiga men idag ser vi även de kvaliteter som faktiskt finns där. Genomtänkta planlösningar och generösa grönytor ger boendekvaliteter som idag är mycket uppskattade. Samtidigt är villaområdena fortfarande det dominerande inslaget i Sollentunas miljö. I början av 1990-talet passerar invånarantalet 50 000.


Källa: Sollentuna kommun


 

Församlingar

 

Avser församlingar från äldsta tid fram till 1989 års indelning.

 

    * 016301 Sollentuna 

 

 

(Källa 14)


Dokument ändrat 2010-06-21