Upplandia.se

 

Om webbplatsen | Sitemap | Kontakt

 

 

 

Start Uppland Församlingar Bilder Länkar Faktasidor Info Aktuellt i Uppland

 

Kyrka Vaksala

 


 

Vaksala Kyrka

Vaksala kyrka

Bildkälla: Kulturmiljöbild från Riksantikvarieämbetet

Fotograf: Jan Norrman, 1987-04-26

http://www.raa.se/kmb

 

 

vaksala kyrka 2010

Foto Hans Sandersen 2010

 

 

VAKSALA KYRKA

 

Raä-nr:

0284-K-0001-01-0000

Upprättat av :

B Almqvist

Datum:

1999-05-17

Vid/genom :

RAÄ

Landskap :

Uppland

Län :  

Uppsala   

Kommun : 

Uppsala

Socken : 

Vaksala

Stift :

Uppsala

Kontrakt:

Uppsala

Pastorat

Vaksala

Församling :

Vaksala

Ort:

Vaksala kyrkby

Ek.karta :

11I8B

Koordinater:

X= 6641120 Y = 1605340

 

 

Mer information

 

»» 

Information om Vaksala kyrka, från Sveriges bebyggelse 1948

   
»»  Hitta hit!  (Google Maps)   

 

 

 

Registrerade uppgifter per 2000-08-09

SKYDDSFORM, BYGGNADSKATEGORI

Skyddsform KML 4 kap 3§ uppförd före 1940
Status Församlingskyrka
Typ och belägenhet Fristående med kyrkogård

 

KORT KARAKTÄRISTIK

Vaksala medeltida kyrka står på Uppsalaslätten i stadens nordöstra utkant. Ännu i våra dagar har kyrkan ett fritt läge även om modern bebyggelse närmat sig. Under medeltiden var Vaksala prebende under domkyrkan. Murarna av gråsten och tegel formar en enskeppig salkyrka med västtorn. Intill korets norra mur sluter sig en sakristia. Ett nordligt sidokapell är sammanbyggt med sakristians västmur och ett annat sidokapell står i söder. Kyrkan är en av de märkligaste i Uppland. Dess byggnadshistoria sträcker sig från 1100-talet och tre århundraden framåt och är föremål för olika dateringar och tolkningar. Partierna från 1100-talet återfinns i tornet och i långhusets västra nedre del fram till kapellen. Det äldsta koret var smalare än långhuset. Under 1200-talets andra hälft tillkom den tunnvälvda sakristian. Ännu senare under samma århundrade revs koret och ersattes av det nuvarande med samma bredd som långhuset. Omkring 1300 förhöjdes kyrkans murar. Kring mitten av 1300-talet eller något senare slogs kryssvalven i kor och långhus. Eventuellt mot slutet av samma sekel eller senast under 1400-talet byggdes vapenhus i norr och söder (rivna 1783-85).

 

Under 1400-talets andra hälft uppfördes norra och södra kapellen (det norra äldre än det södra ) och försågs med stjärnvalv. Alla gavlar var avtrappade. Tornets spira från 1692 återgår på den medeltida utformningen. Interiören är dekorerad med kalkmålningar. De äldsta härrör från 1300-talet och återfinns i sakristian. Målningar från 1430-40 är bevarade i långhuset och i tornrummet, nuvarande vapenhuset. Sidokapellens äldsta målningar från 1470-85 är utförda av Albertus Pictors verkstad eller någon av hans efterföljare. Målningar från 15- och 1600-talen finns även. 1810 borttogs trappgavlarna. En restaurering 1929 under Erik Fant innebar bl a att kalkmålningarna framtogs efter att ha varit överputsade sedan 1700-talet. Bänkinredningen marmorerades. Södra korsarmen inreddes till dopkapell. En stor restaurering utförde 1969 under Ragnar Jonsson. 1992 planerades ytterligare en stor restaurering. Både exteriört och interiört präglas Vaksala kyrka av medeltid. Invändigt förstärks detta intryck av det praktfulla altarskåpet, tillverkat i Antwerpen omkring 1500. I koret finns även en romansk bänk från omkring år 1200. Långhuset har inslag från 1700-talets slut. Från denna tid härrör predikstolen och den slutna bänkinredningen.

Monica Ebeling 93-03-05; reviderat och kompletterat av Boel Almqvist 1999-05-17.

 

HISTORISKA UPPGIFTER

Dominerande stilepok, exteriör Medeltid
Dominerande stilepok, interiör Medeltid
Uppförande, hela kyrkan Period/år 1100 - 1499
Uppförande, långhus Period/år 1100 - 1199
Uppförande, kor Period/år 1225 - 1324
Uppförande, sakristia Period/år 1225 - 1274
Uppförande, sidokapell Period/år 1450 - 1499
Förändring av kyrkan Arkitekt: R JONSSON 1969
Arkitekt: E FANT 1929
Period/år 1400 - 1499
Period/år 1660 - 1692
Period/år 1788 - 1795
Period/år 1810
Period/år 1350 - 1399
Period/år 1929
Period/år 1969
Period/år 1225 - 1324
Renovering/åtgärd, tornkrön Period/år 1100 - 1199

 

BYGGNADSTYP, MATERIAL OCH DEKORATION

Plantyp, församlingsrum Enskeppig
Plantyp, altarvägg Rak
Uppbyggnad Salkyrka
Torntyp Västtorn
Stomme/yttervägg, hela kyrkan Murverk, natursten
Murverk, tegel
Fasadbeklädnad, hela kyrkan Saknas
Yttertak form, hela kyrkan Sadeltak
Yttertak form, torn Spira
Taktäckning Spån
Yttertak, kulör Svart
Golvmaterial, långhus Sten
Golvmaterial, kor Sten
Väggbekl. int, hela kyrkan Puts/putsad
Innertak form, långhus Kryssvalv
Innertak form, sakristia Tunnvalv
Innertak form, vapenhus Kryssvalv
Innertak form, sidoskepp Stjärnvalv
Innertak mtrl, långhus Tegel
Innertak mtrl, sakristia Tegel
Innertak mtrl, vapenhus Tegel
Innertak mtrl, sidoskepp Tegel
Dekorationer int, långhus Kalkmålning
Dekorationer int, sakristia Kalkmålning
Dekorationer int, sidoskepp Kalkmålning
Dekorationer int, torn Kalkmålning

 

INREDNING OCH INVENTARIER

Inredning och inventarier Altare: 1929
Bänkinredning: 1793 - 1795
Dopfunt: 1953
Läktare: 1793 - 1795
Orgel: GRÖNLUNDS ORGELBYGGERI 1985
Orgel: R RÖNNQVIST 1985
Org.fasad: O TEMPELMAN 1806
Predikstol: J WESTBERG 1795

 

ÖVRIGA BYGGNADER

Övriga byggnader Tiondebod
Inhägnader Kallmur

 

LITTERATUR OCH KÄLLOR

Nilsén, Anna: Vaksala kyrka. Upplands kyrkor. Nya serien 1:4. Äv. tr. i: Kyrkorna i Uppsala, red. Anna Nilsén. 1992. Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län. Utg. av Länsstyrelsen i Uppsala län, Upplandsmuseet och Uppsala stift. 1997.

 

Reviderat av M EBELING 1993-03-05

 

(Källa 12)


 

Flygfoto Vaksala kyrka

Flygfoto över Vaksala kyrka, Fotograf Flygtrafik AB, 1936, Upplandsmuseet

 

Vaksala kyrka och kyrkomiljö. Vaksala kyrkas äldre delar, långhus, torn och ett smalare, nu försvunnet kor, uppfördes under 1100-talet. Sakristian tillkom i mitten av 1200-talet. Något senare byggdes ett kor i samma bredd som långhuset. I början av 1300-talet erhöll kyrkan under påverkan av domkyrkobygget en ljus och luftig interiör med högre väggar, större fönster och trätunnvalv. Ett halvt århundrade senare slog man ribbvalv av tegel i långhus och kor, även detta ett inflytande från domkyrkobygget. 1400-talet innebar en intensiv byggnadsperiod med uppförande av de södra och norra tvärkapellen med sina blinderade gavlar, de numera rivna södra och norra vapenhusen samt förhöjning av gråstenstornet med tegel. Kyrkans linjerena, höga och fasade tornspira med spånbeklädnad tillkom 1692.


Målningar finns från flera perioder. I tvärkapellen finns målningar från 1400-talets slut och 1500-talets början (de visa jungfrurna). Men framför allt finns i långhuset och vapenhuset målningar tillhörande Ärentunaskolan från 1440-talet. Bland dessa förekommer S:t Andreas, som var kyrkans skyddshelgon. Andreaskorset finns dessutom som blindering på det södra kapellets gavel. Bland inventarierna märks framför allt det förnämliga altarskåpet från Antwerpen, tillverkat ca 1510. Dessutom kan nämnas en kopia av kyrkans gotiska dopfunt, ett arbete från domkyrkans byggnadshytta, utfört ca 1300. Originalet befinner sig numera i Statens Historiska Museum i Stockholm. Kyrkans äldsta möbel är en brudbänk från romansk tid.


Kyrkboden väster om kyrkan är en tegelbyggnad från 1400-talets slut med blinderade gavlar. Den har två rum i både källare och mellanvåning. Boden har ge nomgått stora förändringar bl a när den ca 1760 förvandlades till sockenmagasin, då mellanvåningens valv revs. De båda ingångarna mot kyrkogården flyttades 1834 till landsvägssidan. Boden kallas i äldre handlingar tiondebod och kyrkhärbärge. Här har bl a förvarats skattemedel i form av säd till kyrka, präster, universitet och läroverk.


Prästgården ligger NV om kyrkan. Den består av rödfärgade byggnader. Huvudbyggnaden är troligen uppförd 1768. Här finns också en lillstuga samt en tiondebod, båda från 1700-talet.

Närmare kyrkan ligger prästgårdens rödfärgade brygghus- och bodlänga från 1700-talet. Ett parti, som är byggt av sten, består av en medeltida källare i munkförband. Byggnaden är numera inredd till fritidslokaler. I närheten finns också en rödfärgad timmerbod från 1700-talet.


Källa: Vägvisare till kulturen i Uppsala län, 1979


Dokument ändrat 2011-12-25